Den 2:a mars bryggde jag, Per, Bjunge och farsan en öl som inspirerats av tv-serien Sons of Anarchy, ölen fick namnet Hops of Anarchy (inlägg om bryggningen) och är en amerikansk IPA. Jag har faktiskt aldrig bryggt en vanlig IPA tidigare så det här var första gången. Dessutom provade vi för första gången First Wort Hopping, samt att vi jäste ölen med två olika jäster.

First Wort Hopping (FWH) – Det innebär att man tillsätter en humlegiva redan när den första vörten hamnar i kokkärlet. Det ska tydligen sänka PH i vörten och öka utbytet från humlen senare i koket. Jag har läst lite olika teorier kring hur mycket humle som ska tillsättas, vissa skriver 1/3 av totala humlegivan och vissa skriver en del av bittergivan. Jag valde att tillsätta hälften av bittergivan, d.v.s. 50 gram.

Jästexperimentet – Via BS-forumet fick jag veta att Suregork (Kristoffer) kultiverat jäst från en burk Alchemist Heady Topper. En av de bättre DIPA:s i världen och bryggeriet har döpt denna jäst till Conan. För att få reda på vilket resultat denna jäst gav så jäste vi hälften av ölen med Conan och hälften med Wyeast 1272 American Ale II. Den bästa av dessa två fick följa med till SM. För att utesluta alla andra faktorer ur detta experiment så varierade vi jäskärl när vi tappade från kokkärlet så att det blev en blandad vört i båda jäskärlen.

Resultat:

American Ale II till vänster och Conan till höger. Färgen är något missvisande då den högra har en brun nyans i verkligheten.

Jäsning – Redan första dagen så jäste AAII kärlet snabbare än Conan och låg två grader före. Båda jäste kraftigt och vi fick göra rent vattenlåset flera gånger för att skummet trycktes ut. AAII jäste dock kraftigaste av de två. Conan jäste till 1018 och Wyeast till 1014. Nu blev det ganska tajt om tid då vi ville hinna flasktappa till domartävlingen. Så Conan kanske hade kanske kunnat jäsa någon grad till.

Utseende – Båda är väldigt disiga, men jag tror att de kommer ha klarnat en del inför SM. Conan var märkbart mörkare genom hela jäsningen och även nu i glaset så är den mörkare. Märkbart är också att båda sedimenterade en hel del efter att vi fattappat och trots att jag tappade om ölen en gång innan flasktappning så blev det mer. Conan har ett mycket trevligare och krämigare skum, men det beror främst på att AAII har lägre kolsyrenivå.

Doft – AAII är rejält fruktig, nästan lite för fruktig för min smak. Jag tycker mig också ana en viss jästig arom som jag hade hoppats skulle vara borta vid det här laget. I bakgrunden tittar en del citrushumle fram. Conan är mer tillbakadragen med en helt annan arom, nästan lite unken jästighet. Men den har också en humlearom som drar mer åt grapefruit.

En notering så här i efterhand är att aromen från jästen dämpades lagom till SM. Skillnaden var mycket tydligare i samband med flasktappningen. Den speciella aromen från Conan kände jag från förkulturen till färdig öl så det var inget som uppstod under jäsningen.

Smak – Conan domineras av den här lite unkna jästiga aromen medans AAII domineras av en fruktig arom. Här tittar dock humlen fram mycket mer i båda glasen än vad den gjorde i doften. AAII känns mer fräscht citrus och fruktigt godisaktig medans Conan är mer rå jästig med grapefruit och annan citrusfrukt. AAII har också lite av det som vissa kallar kattpiss, inget jag stör mig på dock. Conan upplevs som beskare än

Munkänsla – Båda två har mjuk och len munkänsla, mycket fylligare än jag tänkt från första början. Alldeles för låg kolsyra i båda flaskorna dock, lite synd men vi hann inte trycka i mer än så här. Får bli högre kolsyra tills SM.

Slutsats: Jag tycker personligen att AAII är klart bättre än Conan. Den har en mycket renare smak, trevligare beska och mer humlearom. Dessutom har Conan någon konstig bismak som jag inte kan sätta fingret på, lite unken, det närmaste jag kan beskriva den som är gammal pilsner som stått framme över natten. AAII fick en mycket fruktig arom från jästen samt att den lyfte fram humlen mer. Jag hade velat ha mer graperuit och tallbarr i ölen, men slutresultatet blev en riktigt trevlig sommaröl iallafall. Conan är ärligt talat mer åt det Biker-IPA-hållet som jag tänkt från början, men AAII är en mycket bättre öl. Conan är jag som helhet inte särskilt nöjd med och ger den knappt godkänt, medans AAII är betydligt bättre. Bryggs den igen blir det dock en del förändringar.

Svårt att säga vad FWH gav för resultat, jag fick bra humlearom på AAII-varianten iallafall. Dock så tyckte jag beskan blev lite mesig och det verkar inte som att FWH-givan gav särskilt mycket beska. Tar jag bort den ur programmet så ligger IBU närmare den nivå som jag upplever ölen. Till nästa bryggning får jag fundera på hur FWH-givan ska räknas med i IBU-beräkningen.

SM: Det blev guld i Folkets Val klass 2 och vinst i etikett-tävlingen. Skoj att det gick bra för ölen, jag tror all extra uppmärksamhet med västarna gav en del. Men vi märkte att det var många som kom tillbaka och tog flera glas av denna öl. Totalt gick det åt 40 liter, men hade vi haft med oss mer så hade det säkert gått åt 50-60 liter.

Inför nästa bryggning: Behålla FWH men höja bittergivan. Möjligtvis se över en annan jäst då jag tycker att de här två blir för dominanta, California Ale kan vara ett alternativ. Sen vill jag också blanda med någon humlesort som drar mer åt tallbarr och ört-hållet. Troligtvis även minska på karamellmalten även om det var en liten giva. Ölen blev så pass disig att den ändå fick en väldigt gyllene färg, tanken var annars att undvika att få en allt för gulaktig vätska. Se till att ha lite mer tid innan ölen måste vara på flaska så att de verkligen får chansen att jäsa ut ordentligt.

I helgen var det SM i hembryggd öl i Eskilstuna. Tävlingen firade 25 år och jag är inne på mitt fjärde år som deltagare. Det där medlemskapet i SHBF som jag fick när jag fyllde 25 har verkligen varit en bra present. Tack faster Maj!

Precis som tidigare år så organiserade jag en bussresa med boende över helgen. Denna gång blev det en gemensam resa för Frövifors Maltvänner (FFMV) och Källarknut. Resan började inget vidare när jag fick höra från farsan att bussen inte dykt upp. Tydligen hade bussbolaget bokat in oss för avresa på lördag kväll och det funkade ju inte så bra med tanke på att SM då hade varit slut. Men som tur var hade de en liten trång buss de kunde skicka istället så till slut kom vi iväg. Förrutom farsan och några till som fick ta minibussen till Eskilstuna. På vägen till Eskilstuna så bjöd busschauffören på en extra raggarrund åt Västerås-hållet. Vilket alltid är trevlig för då blir det mer tid till att dricka öl på bussen.

Trots krånglet kom vi iallafall fram i hyfsad tid och hann slänga in fat och utrustning i SM-lokalen samt väskorna på hotellet. Sen bar det iväg till Eskilstuna Ölkultur på snabba ben. Väl inne i puben så var det packat med glada öldrickare, många hembryggare och annat löst folk. Eskilstunaborna är verkligen bortskämda med en sån pärla till pub.

Men nu får jag sluta svamla om dagen innan och berätta om SM. Vi hade med oss 3 öl från FFMV, 4 från Källarknut och 1 från Brickebergs Garagebryggeri (troligtvis blivande Källarknutsbryggare). Arrangörerna måste ha noterat kritiken om bordsbrist från förra SM för i år fanns det extremt mycket bord, så pass att väldigt många bord stod tomma och det fanns t.o.m. plats för gäster att sitta ned och dricka om de ville det. Planen för min del var att prova så mycket som möjligt, men jag stod till största delen bakom kranarna så jag hann inte prova så mycket. Jag missade t.o.m. flera av de öl som tog medalj.

De få gångerna som jag gick runt i lokalen så fick jag vända mig om så att folk fick ta kort. Jag var rätt övertygad om att det var de nedre delarna som var av intresse och gjorde mitt bästa för att framhäva dessa. Något besviken blev jag när det inte annonserades något pris för Festivalens Persikorumpa.

Ni undrar säkert hur det gick i den riktiga tävlingen. Jo det gick bra i år igen, Hops of Anarchy tog guld i både Folkets Val klass 2 och Etiketttävlingen. Även Källarknut tog medalj i år igen. “Surdegen” Granberg tog silver i Folkets Val klass 2 och Andreas Lundgren, Fredrik Brenkle och “Paddelmästare” Klas tog brons i samma klass. Bra jobbat grabbar!

Jag skulle gärna berättat om mina favoritöl, men jag drack så pass få öl att jag avstår från det denna gång. Det fanns dock mycket gott och det var många som satsat extra energi på presentation och koncept. Det har hänt mycket på SM sen jag besökte tillställningen för första gången. Konkurrensen har blivit hårdare för varje år som går och det blir till att gnugga lite extra på bryggarknölarna tills nästa år.

Jag avslutar det här inlägget med lite bilder, de är väldigt centrerade kring FFMV/Källarknuts monter då jag nästan glömde bort att ta kort när jag gick runt.

Trångt, men ändå glada miner på bussen.

Packat på Eskilstuna Ölkultur.

Glada bryggare från FFMV samt MickeW.

Tappkranen för Hops of Anarchy.

Tre av bryggarna bakom Hops of Anarchy.

“Hårda” grabbar.

Fermentörerna hade en riktigt trevlig LAHS-öl.

Dålig bild, men många snygga etiketter var det. Mycket inspirerande.

 

Bröderna hefe hade några riktigt häftiga tappkranar. Den vänstra hamnade på 6:e plats i Folkets Val.

Nu är vi redo att servera öl till alla törstiga ölälskare. Till höger ser ni Bergstrand-Larsson, en av bryggarna bakom Bergstrands Brown Ale. Det var gubbarnas första egna öl och väldigt lyckad. De blir nog farliga nästa år.

Som grannar hade vi Källarknut. Det gäller att hålla sina vänner nära och sina fien…. jag menar största konkurrenter ännu närmare

Surdegen Granberg knep en silverpeng i Folkets Val klass 3 med denna öl. Han bjöd även på lakritskola med citron som han bakat själv.

Andreas Lundgren och grabbarna är alltid farliga i dessa sammanhang och de tog (inte oväntat) en bronspeng med denna öl.

Milos på Brewbros hade bryggt en ruskigt trevlig weizenbock som kryddats med hallon. Konstigt nog tog den inga medaljer vad jag kan se.

De två bastugubbarna Toivo och Morfar Åke.

Det var välfyllt runt scen vid prisutdelningarna.

Prisutdelning för Klass 3 Folkets Val.

Efter SM blev det middag på Café Sylvia. Riktigt god mat och kalasbra service.

Fler rapporter från SM (uppdaterar här när jag hittar något):

NA: Stefan bryggde ett av Sveriges bästa öl (OBS! Inte jag utan en annan Stefan)

Gustav Lindh har lagt upp massor av bilder

Ofiltrerat: SM i hembryggd öl 2013 – Del 1

 Tom Holmlund har lagt upp en del fina bilder.

Bear brewery Sthlm – Mannes Brygglogg – Lite bilder från SM i hembryggd öl 2013

Sveriges Radio artikel inför SM

Välbalanserad: SM i backspegeln

 

Den 27:e april är det SM i hembryggd öl i Eskilstuna. Ni hittar mer information om tävlingen här. Frövifors Maltvänner och Källarknut arrangerar en resa ihop och på resan får vi även med oss grabbarna bakom Brickebergs Garagebryggeri. Vi åker gemensamt i buss på fredag och hem igen på söndag. På fredagen blir det ett besök på Eskilstuna Ölkultur och på lördagen efter SM ska vi käka på Café Sylvia. Det ska bli riktigt skoj och jag ser verkligen fram emot helgen.

Till SM tar vi förstås med oss en del öl. Inte i samma mängd som förra året men det är förståeligt då FFMV är hyfsat nystartade och Källarknut renoverat brygglokalen. Men det kommer förstås en del godbitar och det blir både kraftigt humlad öl som lättare och mer maltdriven öl, samt några experimentbrygder.

 

FFMV tar med sig  3 öl. Jag har själv varit med och bryggt två öl, klicka på länkarna om ni vill ha ytterligare info. Hops of Anarchy är en amerikansk IPA som tagits fram med inspiration från TV-serien Sons of Anarchy, humlad med Chinook, Southern Cross och Green Bullet. Kolla efter grabbarna med skinnväst och etiketten på ryggen. Monster är en experimentbryggd där tre olika stilar kombinerats, Imperial stout, DIPA och Barley Wine. Stora mängder specialmalt och ca 20 g humle per liter. Vad det blev för öl i slutändan? Ja det får ni själva avgöra på SM. Bergstrand Brown är en riktigt smakrik Brown Ale som två nya bryggare tagit fram, det är deras första egna recept och första gången de gick som ansvariga bryggare, även första gången på SM.

OBS! Jag kommer ha med mig en låda med hembrygder (bl.a. HoA som jäst med Conan) ifall att någon vill byta några flaskor.

Källarknut tar med sig 4 olika öl. Andreas Lundgren och company (Brenkle och Paddelmästare Klas) tog två medaljer i förra årets Folkets Val och i år tar de med sig en öl. Det är en Imperial Red Ale vid namn Solid Resin på 8,9% rejält humlad med Columbus, Simcoe, Chinook och Nugget. De två bröderna Hefe tar återigen med sig två stycken veteöl, Vete Fan och Vete Phan som jäst med två olika jäststammar, Vete Phan har bl.a. jäst med en champagnejäst.  Sen tar surdegen Granberg med sig en öl som fått namnet Black Lemon Licorice IPA som utöver stora mängder Nya Zeeländsk humle även kryddats med saltlakritssirap och citroncest.

 

Brickebergs Garagebryggeri är med för första gången i år och tar med sig ölen Christian B Ale som är en IPA.  Den är rejält  torrhumlad med mycket fruktighet och lagom kraftig beska. De har använt brew-in-a-bag metoden till skillnad från de andra som kör på större bryggverk.

Glada vinnare i Folkets Val på Belgofesten 2013

För ett tag sedan blev jag intervjuad av Hembryggarn (SHBF:s medlemstidning) angående hur man lyckas i Folkets Val. Jag var en av flera som fick frågan och resultatet kom i senaste numret av Hembryggarn (finns att köpa på Humlegården). Av de ca 30 minuter jag pratade så var det inte särskilt mycket som faktiskt kom med, så jag tänkte att jag kan dela med mina tankar här istället.

Innan jag börjar så vill jag nämna att det enda man behöver göra för att vinna Folkets Val är att brygga en bra öl och delta. Jag har sett flera deltagare vinna med enbart ett Corneliusfat och gott humör, så egentligen behöver man inte slå knut på sig själv. Men det finns förstås knep för att öka chansen att vinna. Grundregeln jag följer är att försöka få så många som möjligt att prova ens öl. Det kommer ca 1 000 personer till ett SM och endast en liten andel kommer prova just din öl och endast en del av dessa kommer tycka att just din öl är en av de tre bästa. Så det gäller att öka grundandelen för att kunna öka antalet röster.

- God öl. Det går inte att kringå den här delen om man ska lyckas i Folkets Val. Har man inte en bra öl som folk gillar så kommer man inte så långt. Det viktigaste verktyget på ett SM är att folk snackar med varandra. När besökarna träffar en bekant eller nyvunnen bekantskap så är “Har du hittat några favoriter?” en garanterad fråga.

- Mängden öl.  Det kan vara fat eller flaska, det spelar ingen roll. Det bästa tips jag kan ge er på den punkten är att ta med mer än miniminivån som ligger på 10 liter. Vinner ni medalj så betyder det att många provat er öl och då går det åt, efter att ni vunnit kommer många fler vilja prova ölen och då går det åt ännu mer. Det känns alltid lite tråkigt att inte kunna dela med sig av ölen efter att man tagit medalj. Vi fick t.ex. slut på Death By Hops under SM 2010 och då hade vi ändå 36 liter med oss. Tricket är förstås att ge små smakprov, men med strulande utrustning och högt tryck från besökarna så kan litrarna snabbt rinna iväg. Har ni inte möjlighet att ta med mer än 10 liter så gör så, det går att klara sig ändå, men brygger ni mycket öl är det bättre att ta med för mycket än för lite.

- Antalet öl. Jag försöker själv undvika att ställa upp med flera öl i samma klass. Anledningen är att de då konkurrerar med varandra, men dessutom tycker jag det blir för mycket jobb. Det är även ett problem när man plockar med många öl överlag, det blir mycket jobb och när besökarna sen ska rösta så är det nog många som tänker: “De där hade riktigt bra öl, men vilken var den bästa.”.

- Öl som sticker ut. Det kan vara värt att ha en öl som sticker ut ur mängden och inte riktigt passar in i ramarna. Att dricka en helt stilren veteöl tycker jag själv är grymt gott, men den försvinner lätt i mängden på ett SM. Krydda den med hallon så har ni däremot en öl som sticker ut och fastnar i folks suddiga minnen. Ett exempel på detta är den svarta lambic som var med på SM 2012. Den var det väldigt många som pratade om under SM. Stirra er inte blinda på typdefinitioner. Fundera istället på vad som skulle göra just eran öl godare.

- Trender. Humlefokuserad öl är oerhört populärt just nu, det är svårt att kringå det. Men det är även populärt med såväl maltfokuserad. suröl och olika former av specialöl men då främst starkare öl som gäller. Det här kan vara svårt och kräver en del fingertoppskänsla. Men jag brukar mest tänka på vad jag själv skulle vilja dricka på SM.

- Exponering. Det kan vara vad som helst egentligen. En snygg etikett kan leda långt, men en rolig etikett leder längre, vi fick enorm uppmärksamhet med Spanked Virgin under SM 2011. Andra saker som kan förbättra er exonpering är gemensamma tröjor, mössor, banderoller o.s.v. Försök få upp tappkranen också, ni vill gärna inte tappa öl från knähöjd och ska besökarna själva ta öl så måste kranen eller flaskorna synas. Ett bra exempel här är den guezue som var med på Belgofesten för ett par år sedan. Den var helt klart bäst på festivalen men jag (och många andra) hittade den först efter att röstlapparna lämnats in. Problemet var att kranen stack ut på ett hörn och syntes inte. Det slutade med att vi parkerade vid kranen och drack enbart den ölen den sista timman.

- Servering. Det finns två varianter, antingen serverar du själv eller så får besökarna själva fylla på glaset. Jag föredrar det förstnämnda då man får en chans att prata lite med besökarna medans man serverar. Men bestämmer ni er för att servera så se till att ha fokus på det. Att stå med ryggen till kran stjälper er bara. Det är inte så vanligt numera men på Belgofesten för nått år sedan var det så dålig fokusering vid flera tappar att jag helt gav upp om att få ett smakprov. Vi brukar försöka ha en person per öl när vi serverar, på det sättet får vi ut smakproven även när trycket blir högt.

- Tilltugg. Numera är det så pass många som har med sig goda tilltugg så jag vet inte hur stor skillnad det här gör. Men visst kan ett smarrigt tilltugg locka till sig extra besökare och lyckas man få till en kombo där tilltugget förhöjer upplevelsen på ölet så kan det ge lite extra dragningskraft.

- Specialsläpp. Detta innebär helt enkelt att ölen blir tillgänglig vid ett specifikt klockslag. Den här metoden användes bl.a. på senaste Belgofesten. Jag är skeptisk till hur pass bra den funkar på SM, visst kan det skapa ett visst surr, men under SM gäller det att få många att prova och det är lätt hänt att många missar ölen helt. Det tog mig t.ex. 3-4 försök innan jag fick mig ett smakprov på Belgofesten t.ex. Men görs det här rätt så kan det dock ge en bra push i Folkets Val.

- Praktiska tips. Det kan vara värt att plocka med extra reservdelar ifall att något går sönder. Jag har varit med om att packningar och kopplingar gått sönder och då kan det vara bra att få det fixat snabbt. Ska ni använda nånting som drar el så bör ni plocka med förlängningssladdar. Tänk även på att ta med er tomfat för att spola ur tappkranarna efteråt och ett par hinkar går alltid åt. Ska ni servera tilltugg så kom ihåg skärbröden, knivar o.s.v. Helt enkelt, tänk till en extra gång när ni packar inför SM. Det kan även vara värt att åka till SM dagen innan så att faten/flaskorna får vila och lugna ned sig under natten.

- Se till att ha kul. Oavsett vad man satsar på under SM så är det riktigt skoj och se till att njuta av det. De flesta kommer tacka och bocka och ge positiv respons på din öl så det kommer bli en egokick att ställa upp. I slutändan spelar det inte så stor roll om man tog medalj eller inte för hela upplevelsen av att ställa upp i SM är så himla kul.

Jag vill avsluta med att tacka Christoffer Mattiasson som lärt mig hur man brygger öl. Jag bygger mycket av mina recept kring saker han lärt mig och jag bollar fortfarande tankar och idéer med han trots att vi inte bryggt ihop på ett bra tag.

…alldeles alldeles underbar … eller så är det en jäkla massa jobb men resultatet blir förhoppningsvis underbart.

Igår var jag i Frövi (Frövifors Maltvänner) och tappade öl på flaskor, huvudanledningen var att tappa öl till Domartävlingen till SM som går av stapeln om mindre än en månad. Men vi passade även på att flasktappa de fat vi inte tar med till SM. Jag lade ut en del bilder på FB igår men jag tog betydligt fler. Jag vet att en del hade en del frågor så jag hoppas att detta ska vara av intresse.

Vi desinfecerar med en klorlösning. Flaskorna läggs i blöt kvällen innan. På flasktappningsdagen så spolar vi rent flaskorna invändigt med hjälp av en liten manick man sätter på kranen. Sen låter vi flaskorna torka på “flaskträdet”, när trädet är fullt så spolar vi av det i en stor diskho som inte syns i bild. Vi har funderat på andra desinfecerignslösningar men har svårt att komma ifrån momentet av att spola ur flaskorna då de står förvarade i ett garage, som inte är helt rent. Så det är viktigt att få bort allt damm och annan skit som kan ha hamnat i flaskorna under förvaringen.

Vi körde med lite olikfärgade kapsyler. Grönt för Hops of Anarchy och svart för Monster. Jag insåg först i efterhand att vi skulle kört med röda kapsyler på Monster. Dessa desinfeceras på samma sätt som flaskorna, vi lägger dem i en kanna med klorlösning ca 30 minuter innan och sen spolar vi dem rena i kallvatten i ett durkslag efteråt.

Här får ni en rörig bild på de olika stationerna. Mottrycksfyllaren är döljd bakom Jonas som kapsylerar flaskor. I hörnet till vänster har vi en station för att etikettera flaskor. Färdigtappade flaskor ställs i en back och spolas rent på eventuell öl som kan ha runnit över. Om ni kollar noga så ser ni att det blir en del slabb och kladd under en flasktappning.

 

Här har ni den mottrycksfyllare som farsan byggt. Först fyller man flaskan med gas, eftersom gastuben är kopplad till både fyllaren och fatet så blir det samma tryck i fat som flaska. Sen stänger man av tillförseln av gas till flaskan och släpper på ölen. Men ölen strömmar inte in i flaskan förrens man öppnar upp det nedersta valvet, då släpps gasen ut i toppen medans ölen fylls på i botten. När ölen är fylld till undersidan av flaskhalsen stänger vi av gasutsläppet och sen öltillförseln. Sen släpper man ut den sista gasen och tar bort flaskan. När man har skum som kommer över toppen på flaskan så kapsylerar vi. Anledningen till detta är för att inte få med syre i flaskan.

 

Det är svårt att se på bilden men så här ser det ut när ölen fylls på, det bildas oftast inget skum så man får  oftast knycka till ölen lite.

 

Vi använder mjölk för att sätta dit etiketterna. Man doppar baksidan av etiketten i mjölk och placerar den på flaskan. Sen strycker man ut mjölken med en disktrasa och suger upp eventuellt överflöd. Av de tusentals öl jag etiketterat så har jag bara tappat etiketten på 2-3 st. Dock ramlar etiketten av omedelbart om man lägger den i blöt. Sen har jag även en bekant som fick mögliga etiketter när han förvarade dem i en jordkällare.

Nu till slutresultatet. Det blev inte särskilt många flaskor Monster, 11 per person. Men det blir säkert något kvar av de tre fat vi tar med till SM. Jag noterade även att den röda färgen blev lite dassig vid utskrift samt att den tvättades ur lite när den blev blöt. Ska se om jag kan fixa till det innan SM.

Färgerna i Hops of Anarchy tycker jag dock blev riktigt bra. Tyvärr en något suddig bild men den gröna nyansen stämmer väl med hur den såg ut digitalt i datorn. Det blev dock lite stressigt att få dessa flasktappade så de kommer nog sedimentera en del i flaskan. Om du läser detta och har fått/bytt en flaska av mig så se till att ha flaskorna ståendes i kylen några dagar.

Ett extra tack till Jonas Lindholm som stannade och hjälpte mig flasktappa Hops of Anarchy trots att det inte var hans öl.

!Innehåller information om öl som deltar i domartävlingen på SM!

Innan jag går in på själva bryggningen så tänkte jag ta upp en grej. Bryggarna bakom Hembryggarbloggen och Helsingborgs Bryggargille tog upp en intressant diskussion kring bloggares påverkan på domarnas arbete. Eftersom jag tycker det är kul att skriva om det jag gör samtidigt som jag vill underlätta för domarna så kommer jag följa helsingborgarnas förslag om att märka inlägg så att domarna kan hoppa över dessa. Samtidigt så tror jag att dessa inlägg mest kan påverka Folkets Val. Men med tanke på hur många öl som vinner utan att nämnas alls på nätet innan så tror jag inte det har någon avgörande betydelse. I slutändan måste man ha en bra öl får att vinna någon av tävlingarna. Sen tycker jag det är viktigare att folk får nöjet att läsa om ölen innan SM jag ser själv gärna att fler rapporterar vad de ska ta med så att jag kan tråna och ladda inför SM.

Nu till själva bryggningen. Jag, farsan, Per och Daniel Bjunge började snacka redan dagarna efter SM 2012 om vad man skulle kunna brygga för öl till nästa års SM. Då både jag och de andra gillar tv-serien Sons of Anarchy så började jag klura på hur en öl inspirerad av serien skulle kunna vara. Jag tänkte direkt västkust-IPA vilket kändes kul eftersom jag av någon konstig anledning aldrigt brygt en vanlig IPA förrut. Men hur ska en biker-IPA smaka? Jag tänkte grapefruit, tallbarr och gräs snarare än tropiska frukter. Tanken var sen att använda humlesorter med lite mer våldsamma namn. Tyvärr var det svårt att hitta färska varianter som t.ex. Warrior. Väldigt tidigt föll valet på Chinook som även är namnet på en stridshelikopter. Sen valde vi även att prova Southern Cross som hade den smakprofil vi var ute efter. Vi funderar även på att torrhumla med Green Bullet tillsammans med Chinook.

Vi beslutade även experimentera lite med denna öl. Det ena var att prova en annan teknik för humling kallad First Wort Hopping. Med denna teknik så lägger man i en humlegiva redan när man hällt i den första vörten i kokaren. Det ska tydligen göra så att vörten lättare tar upp humlearomer som kommer senare i koket. Jag hittade inga direkta siffror på hur mycket humle man ska hälla i, så jag chansade på att hälla i halva bittergivan på 50 gram. Vi upptäckte ett problem med detta och det är att det är svårt att få bort skummet som bildas innan vörten kokar. Det bildades ett lock och ett tag var det nära att det kokade över. Men sen sjönk humlen ned och då kunde vi skopa ur skummet.

Det andra experimentet var att jäsa med två olika jästsorter. Via BS-forumet fick jag kontakt med en kille i Finland (suregork) som utvunnit jäst från bottensatsen på en burk Alchemist Heady Topper. Detta är bryggeriets egna jäst och har namnet Conan. Så vi bestämde oss för att prova denna jäst i hälften av batchen och resterande fick sig en släng Wyeast 1272 American Ale II. Det ska bli intressant att jämföra skillnaderna mellan dessa två. Den bästa ölen kommer till SM, men jag tar nog med några flaskor av den andra också.

Bryggningen gick bra hela vägen fram tills vi skulle kyla vörten. Då exploderade en slang precis när jag skulle hälla i den sista humlegivan och jag fick en stråle med mycket hett vatten i ansiktet och på bröstet. Det värsta med det här var att jag tappade ut humlen på golvet. Det mesta lyckades vi rädda, men säkert 50 gram gick åt skogen (inte ändrat i receptet nedan). Jag fick springa ut och stå på huvudet i snön medans de andra städade upp. Till nästa bryggning får det fixas riktigt slangar. Nedan har jag lagt in etiketten och sen receptet följt av en massa bilder från bryggningen. Etiketten gjorde jag själv i Photoshop genom att plocka olika delar från bilder på nätet. Är det någon som känner igen humlekotten? En ledtråd är att den kommer från en hyfsat omtyckt etikett…

Hops of Anarchy
Vätska innan kok: 122 liter
Effektivitet: 67,0%
Attenuation: 75,0% (estimated)
Calories: 219,84 kcal per 12,0 fl oz

Original Gravity: 1,066
Terminal Gravity: 1,016 (uppskattat)
EBC: 9,56
ABV: 6,5%
IBU: 67,1

Ingredienser
28 kg Maris Otter
6 kg Pale Wheat Malt
1 kg Caraplus 10
50 g Chinook (13,0%) – first wort hopping
50 g Chinook (13,0%) -  60 min
150 g Chinook (13,0%) – 15 min
100 g Southern Cross (13,2%) – 15 min
250 g Chinook (13,0%) -  0 min
200 g Southern Cross (13,2%) – 0 min
1 st WYeast 1272 American Ale II

1 st Conan jäst

200 g Chinook – Torrhumling
200 g Green Bullet – Torrhumling (alternativt ytterligare 200g Chinook)

 Den obligatoriska gruppbilden framför bryggverket byttes ut mot gruppbild framför tegelväggen. Från vänster till höger: Farsan, Jag, Bjunge och Per.

Givetvis satte vi på oss etiketten också, blir nog en liknande lösning till SM.

Bjunge och Per mäskar in.

Från vänster till höger: Vetemalt, Pale Ale malt från Briess (första gången jag använder den) och Caraplus 10.

Bjunge mäter upp humlen.

Vi har inga pumpar så får laka och re-cirkulera med hjälp av hinkar. Visst finns det en risk för olyckor, men hittills har det gått bra. Visst är det en macho färg på hinken?

Glad bryggare med sin fina hink.

Först humlegivan åkte i direkt med första hinken vört. Ni ser vart elpatronen är då den redan börjat värma upp kokkärlet.

Sista givan är förberedd.

 Tyvärr fick lite humle sätta livet till när jag sprutades i ansiktet av hett vatten.

Koket är klart och vi har kylt vörten. Nu åker den ned i jäskärlet och ska sen bäras in i jäsrummet. Vi struntade i filtret denna gång och lät den lilla mängd protein och humle följa med ner i jäskärlet. Troligtvis lägger den sig på botten direkt ändå och begravs av jästsediment.

Förvånansvärt klar vört redan efter koket. Normalt brukar den vara mycket disigare. Jag undrar om det är MM klar (klarningsmedel) som gjorde det.

Här ser ni hur vi tappar ned i jäskärlen och det bildades ett massivt skum. Vi fick skifta jäskärl hela tiden så att skummet fick lägga sig i det ena kärlet.  

Massivt skum i jäskärlen och det ville verkligen inte lägga sig ned. Det slutade med att vi fick använda en desinfecerad spade för att skrapa bort toppen av skummet.

Så här såg det ut i botten av kokkärlet. En massiv kaka av humle och proteiner. Tror aldrig jag sett så mycket proteiner efter ett kok förrut.

 

 Hops of Anarchy färdigbrygd och nu står de i jäsrummet och göttar till sig.

 

 Dagen efter var vi där och kollade till brygden. Den hade redan jäst ner 10-15 grader och den med American Ale II hade även tryckt ut skum ur vattenlåset.

Jag vet inte varför men jag vill gärna kalla Belgoträffen för Belgofesten, i mina öron låter det mer passande. För det är mer fest än träff när man får chansen att dricka så här bra belgisk bira. Hur som helst så tog jag och Jonas Lindholm (bryggare i Frövifors Maltvänner) tåget till Enköping och sen vidare med buss till Uppsala och Belgofesten… eller jag menar träffen. Vi var på plats ca 15-20 minuter efter öppning och det var redan massor med folk i lokalen. Precis som tidigare år var det väldigt hög nivå på ölen, det var nog bara 2-3 stycken som inte föll mig helt i smaken och jag hade hela 10 favoriter som jag hade svårt att välja bland när det kom till röstningen. Resten av ölen låg någonstans mellan bra och mycket bra.

Maarten som jobbar på Slottskällan och nyligen startat företaget Saccharolicious hade flera mycket intressanta öl med sig. Den mest omsusade blev helt klart Imbördeskriek som släpptes med en flaska åt gången varje halvtimma. Det tog några omgångar innan jag lyckades få mig en skvätt. Ruskigt bra kriek måste jag säga. Bröderna Andersson hade precis som vanligt hög kvalité på sin öl och där fastnade jag för deras överhumlade Over the Hop samt Torpet Gueuze och Kriek. Chevel Blanc var lagrad på vinfat och ruskigt söt och musig med massor av russin. Några andra öl som föll mig extra mycket i smaken var Rockafort, Bamse, Hastings, Tjouffe och Gammal öl. Sen tyckte jag att det var kul att det var ett gäng studenter från Flogsta (bodde där när jag pluggade i Uppsala) som var med för första gången hade flera bra öl. Nu har jag säkert glömt att nämna några riiktigt bra öl, men det var överlag hög kvalité och jag orkar inte nämna hela startfältet.

Totalt fanns det 62 öl och jag bommade två, tyvärr var det Gyllene Draken och Super Spillivink som jag hörde bra saker om. Får vara snabbare med provarglaset nästa gång. Efter att röstningen var klar så tog jag fram lite Älvan och Nalle Puhs Julporter som jag bjöd diverse besökare på. Det uppskattades mer än jag trodde, ingen som spottade ut eller tuppade av så det tar jag som positivt

Här får ni en del bilder. Vinnarna uppdaterar jag med senare då jag var tvungen att springa iväg till bussen i samband med prisutdelningen.

Första bilden precis efter att jag hängt av mig jackan. Många besökare redan.

Ulrik Strandberg hade utnyttnat snygga flaskor till att göra snygg öl.

Det fanns en del stora flaskor på festivalen.

Kanonerna stod redo att avfyras.

Sånt här gillar jag, ett gäng bryggare hade satsat på ett pokertema. Snyggt och tilltalande. Alltid skoj när folk satsar på presentationen.

 

Svårt att säga nej till en pinuppa… så är det ju

Bra rulljangs bland kranarna.

Mycket snygg etikett, precis i min stil.

Ari Vallius både brygger öl och säljer brygg-saker via företaget BryggBolaget.

En av favoriterna, kraftigt sötma och massor av russin och annan torkad frukt. Tydligen har den lagrats på vinfat.

Snygg design.

Trots att det var belgisk öl så var det inga problem att få sin dagliga dos humlejuice.

Här ska det avfyras kanoner. Det bildades en lång kö framför mynningen. Perfekt när man vill ta alla med en ku…. kork.

Huggsexa om ölen, jag råkade av en slump befinna mig bredvid kanonen när den öppnades.

En belgo-cowboy fanns på plats.

Jonas med några glada besökare.

Även Patrick Dempsey var där och han hade med sig McSuddig.

Packat bakom kranarna såväl som framför.

 

Vinnarna i antingen Folkets Val eller domartävlingen. Hörde inte vilken de annonserade.

Bryggningen började med en riktigt tabbe. Vi hade hällt i ca 20-25 kg malt i mäskpannan när vi inser att vi glömt lägga i silplåten. Så det var bara att sleva ur maltgröten och vi använde vörtkokaren som tillfäligt förvaringskärl. Snabbt städa ur mäskpannan och sen se till att få tillbaka gröten och mäska klart. Något efter schemat, men när vi var klara så hade temperaturen stabiliserat sig på 66,6 grader. Målet var egentligen 67 grader, men vi såg det som ett tecken och körde på 66,6.  Resten av bryggningen flöt på bra fram tills vi skulle mäta upp humlegivorna. Jag hade beställt 100g för lite Columbus, som tur var hade en bryggarkollega 100g Amarillo som fick agera substitut. Inte optimalt, men ibland får man ta det som det kommer.

Här har ni det slutgiltiga receptet, vi bestämde oss för att öka på bittergivan något samt ändra lite i slutgivorna.

Size: 102,65 L
Efficiency: 74,0%
Attenuation: 76,0% (uppskattad)
Calories: 320,9 kcal per 12,0 fl oz

Original Gravity: 1,095
Terminal Gravity: 1,023 (uppskattad)
Color: 38,6
Alcohol: 9,64% (uppskattad)
Bitterness: 103,7

Ingredients:
31,0 kg Maris Otter Pale Ale Malt
6,0 kg Dark Ale Malt
2,5 kg Belgian Special B
2,5 kg Crystal 150
2,0 kg Chocolate Malt
2 kg Roasted Barley
40,0 g Columbus (16,1%) – added during boil, boiled 60,0 min
40,0 g Columbus (15,0%) – added during boil, boiled 45,0 min
150,0 g Columbus (15,0%) – added during boil, boiled 15,0 min
150,0 g Rakau (12,4%) – added during boil, boiled 15,0 min
210,0 g Columbus (15,0%) – added during boil, boiled 5,0 min
200,0 g Rakau (12,4%) – added during boil, boiled 5,0 min
50,0 g Amarillo (8,5%) – added during boil, boiled 0,0 min
260,0 g Columbus (15,0%) – added during boil, boiled 0,0 min
250,0 g Rakau (12,4%) – added during boil, boiled 0,0 min
50,0 g Amarillo (8,5%) – added during boil, boiled 0,0 min
300,0 g Galaxy (14,0%) – added dry to secondary fermenter
300,0 g Columbus (15,0%) – added dry to secondary fermenter
1,0 ea White Labs WLP001 California Ale
3,0 tsp Wyeast Nutrient – added during boil, boiled 0,0 min
2,0 tsp Irish Moss – added during boil, boiled 0,0 min

00:03:00 Inmäskning – Target: 66,6 °C

En del bilder från bryggningen:

Bryggar-gänget, från vänster: Jonas, Stefan, Per och Roland.

Medans mäskvattnet värmdes upp så inspekterade vi maltsorterna.

Totalt 46 kg malt, det tog ett tag att mäska in… även utan att glömma silplåten

Riktigt snygg färg när vi tillsatte det rostade kornet mot slutet.

Per rör runt i mäskkärlet, vi har värmeplattor på sidan om kärlet så det gäller att röra så att värmen fördelar sig och det inte bränner fast.

66,6 grader, det måste vara ödet.

Medans mäsken fick vila på 66,6 grader så vilade vi våra ben och svalkade strupen med en öl.

Vi har börjat re-cirkulera. Riktigt bra utbyte för att vara en så pass stark öl. Hela 74% vilket var mer än beräknat och vi fick ca 10 liter mer öl i slutändan.

ALL BOW BEFORE THE MIGHTY BEER GOD!!! Hehe närå vi kollar om vörten klartnat så att vi kan tappa över till kokkärlet.

Koket är igång, 30 minuter kvar till första humlegivan. Under tiden städade vi mäskkärlet men insåg att vi hade så mycket malt att hinkarna tog slut. Farsan fick springa bort och hämta fler.

Det gäller att anteckna hela tiden, vi kör med Beer Tools men det finns flera bra program för bryggning.

Kokat och klart, vi håller på och tappar över till jäskärlen. Riktigt härlig färg på både skum och vätska, vätskan skvätte upp på väggarna och klibbade fast. Konstigt nog tog jag inte de obligatoriska humlebilderna. Kan säga att det var en jäkla massa humle, 1,9 kg blir en del,..

Jäskärlen är ett par soptunnor som det monterats tappkranar på. De har dock enbart används för jäsning, så ni behöver inte förvänta er några sop-aromer.

En stor del av bryggningen är städning.

 

Skönt då att bryggverket står på jul så att man kommer åt överallt. På sommaren rullar de ut hela bryggverket utomhus och spolar av det.

När dr Frankenstein skapade sitt monster så plockade han delar från olika människor. När dr Ölsvammel skapar sitt monster så plockas det delar från olika ölstilar. Tanken med detta öl är att ta delar från tre monster-stilar och skapa något nytt. Det ska vara den rostade bitterheten och aromen av kaffe och choklad från Imperial Stout, den söta och vinösa maltbasen från en Barley Wine och humlen och beskan från Imperial IPA. Här nedan har jag skrivit ihop lite tankar kring de olika komponenterna i ölet och hur vi har tänkt för att knypa ihop det hela.

Jag inser att jag blandar jag och vi i texten nedan. Det är jag, Per Fust, Roland Jönsson och Jonas Lindholm som ska brygga ölen, det är jag som skrivit receptet och tagit fram konceptet, men jag har hela tiden bollat idéer med de andra grabbarna. Farsan kommer även vara i brygglokalen och agera stöd för frågor kring bryggverket, samt att se till så att det finns öl att dricka Etiketten har Christian René gjort.

Malt

Maltbasen tänkte jag ta främst från Barley Wine, den ska vara en maltig och vinös samt rätt så söt. Vi kommer köra på Marris Otter Pale Ale malt som grund, sen tillsätter vi ett antal specialmalter för att få komplexitet och rätt aromer. Dark Ale malt står för den största delen och förhoppningen är att den ska ge rostade nötter och frukt. Som karamellmalt har jag valt Crystal 150 för att ge kola och nötter. Belgisk Special B används för att få en rik maltig smak med toner av torkad frukt. Sen kommer vi även tillsätta rostat korn och chokladmalt för att de där Imperial Stout tonerna av kaffe och choklad.

Mäsktemp

Det här är en lurigare fråga än man först kan tro. När jag brygger DIPA så föredrar jag en torr och utjäst variant med lätt maltkropp, således en låg mäsktemp runt 65. För Barley Wine har jag hört att man ska mäska lite olika beroende på stil. För Imperial Stout så beror det lite på vad man vill ha för något, jag har provat både 65 och 69 grader. För denna öl tänkte jag lägga mig på 67 grader för att få en del restsötma men inte allt för mycket. Jag vill inte mäska den för lågt med risk för att den blir för tunn och spritig, jag tror även det behövs lite sötma för att binda ihop alla smaker.

Koktid

När vi bryggt stark maltbaserad öl tidigare så har vi satsat på 120 minuters kok, när vi gjort ljus välhumlad öl så har det blivit 60 minter. I denna blir det ett mellanting och vi kör på 90 minuter. Det verkar även vara en tid många väljer när de brygger Barley Wine.

Humle

Än så länge har jag mest pratat om Barley Wine och Imperial Stout. Men när vi kommer in på humlen så är det DIPA:n som får glänsa. Hade jag bara tänkt amerikansk Barley Wine så hade jag satsat på diverse humlesorter som drar åt ört, tallbarr, grapefruit och citrus. Men nu vill jag tillföra en tropisk fruktighet som man oftast bara stöter på i vissa DIPA-sorter. Tanken var från början att enbart använda två humlesorter, en som drar åt citrus, ört, tallbarr o.s.v. och en som drar åt det tropiska fruktiga hållet. Nu gick inte det att genomföra p.g.a. tillgänglighet, men vi hoppas att det blir bra ändå. Anledningen till att vi håller ned antalet humlesorter är för att man ska kunna särskilja humlearomerna och vi vill undvika att det bara blir en vägg av oidentifierbar humle som slår emot en. Några andra saker vi tänkt på är att inte få allt för aggresiv beska då vi även har en del rostat korn och chokladmalt, det är lätt hänt att beskan blir överväldigande. Ett annat problem är att använda tillräckligt stor mängd humle för att slå igenom den kraftiga maltbasen, samtidigt som det inte får bli för mycket så att det hela blir spretigt. Ett ytterligare problem är att vi använder humlepåsar vilket innebär att jag måste skala upp humlemängden något.

Så till de humlesorter vi valt. Columbus står för både bitterhet och arom, den ska ge den här ört-, tallbarr- och citrus-aromen jag pratade om tidigare. För att få till den tropiska fruktigheten så tänkte vi använda Rakau. Det är en ny humlesort för mig, men jag har hört bra saker och hoppas att den ska bli bra. Tyvärr fanns inte Rakau som pellets så vi körde Galaxy som substitut i torrhumlingen. En annan tanke här är att vi måste få tillräckligt med humlearom för att slå igenom den kraftiga maltkroppen, samtidigt får det inte bli för mycket så att det hela blir spretigt. Vi kommer därför använda 1,9 kg humle och det blir ungefär 21,8 g/liter. Vissa kommer tycka att detta är lite, men DBH innehöll bara 10 g/liter och det var ju inga fel på den humlearomen.

Humleschema

Humleschemat blir 60-45-15-5-0. Tanken bakom 45-givan är att få en något mer utdragen och mindre aggresiv beska. En väldigt stor del av beskan kommer från de senare givorna och jag tycker att IBU ligger rätt högt redan, frågan är om man ska dra ned den mer. Sen är jag ny till bryggverket och vet att det beter sig lite annorlunda jämfört med det i Källarknut, t.ex. det här med humlepåsar samt att vörten kyls via kylspiraler. I Källarknut hade jag satsat på 10-0-givor istället. Möjligtvis att vi ändrar till 10-5-0 här, får ta den diskussionen senare idag.

Jäst

Här hade vi en del olika alternativ. Min första tanke var att använda något som passar till Barley Wine, den bör ha hög alkoholtolerans och får gärna lyfta fram humlearomen. Valet föll till slut på en jäststort som både passar till Barley Wine, men även är väldigt allsidig. Det blev White Labs WLP001 California Ale. Vi kommer även tillsätta jästnäring.

Här nedan har ni receptet, det kommer säkert ändras under bryggningens gång. Ni får ett uppdaterat recept efter bryggningen.

Size: 87,29 L
Efficiency: 65%
Attenuation: 76,0%
Calories: 331,72 kcal per 12,0 fl oz

Original Gravity: 1,099
Terminal Gravity: 1,024
Color: 41,3
Alcohol: 9,97%
Bitterness: 107,1

Malt:
31,0 kg Maris Otter Pale Ale Malt
6,0 kg Dark Ale Malt
2,5 kg Belgian Special B
2,5 kg Crystal 150
2,0 kg Chocolate Malt
2 kg Roasted Barley

Humleschema:
20,0 g Columbus (16,1%) – added during boil, boiled 60,0 min
20,0 g Columbus (15,0%) – added during boil, boiled 45,0 min
150,0 g Columbus (15,0%) – added during boil, boiled 15,0 min
150,0 g Rakau (12,4%) – added during boil, boiled 15,0 min
230,0 g Columbus (15,0%) – added during boil, boiled 5,0 min
200,0 g Rakau (12,4%) – added during boil, boiled 5,0 min
280,0 g Columbus (15,0%) – added during boil, boiled 0,0 min
250,0 g Rakau (12,4%) – added during boil, boiled 0,0 min
300,0 g Galaxy (14,0%) – added dry to secondary fermenter
300,0 g Columbus (15,0%) – added dry to secondary fermenter

Övrigt:

1,0 ea White Labs WLP001 California Ale
2,0 tsp Wyeast Nutrient – added during boil, boiled 0,0 min

Inför detta år har jag börjat brygga hos Frövifors Maltvänner (FFMV). Det är den bryggförening farsan startade under 2012. Detta innebär att jag har blivit tilldelad en brygg-grupp som jag ska lära att brygga. Jo jag lider lite med de blivande mästerbryggarna jag med. Jag ser mig själv som en nybörjare, men grunderna ska man väll kunna dela med sig av.  Vi har givetvis tänkt ställa upp i SM nästa år och jag har två olika brygder på gång med två olika bryggargäng.

Den första blir en monsteröl och något av ett experiment med stiler som jag ska brygga med mitt ny-komponerade bryggargäng. Det blir en blandning mellan Imperial Stout, Barley Wine och Double IPA. Tanken är att ta den söta och maltiga kroppen från en BW och kombinera den med den rostade tonerna från stouten och humlearomen och beskan från DIPA:n. Jag vet inte riktigt vad man ska kalla en sådan öl, tanken är inte att göra en Black DIPA, även om det ligger nära det jag satsar på. Man kanske kan kalla det Black American Barley Wine eller Dark American Old Ale? Nåja, tanken är inte att passa in denna öl i ett fack och förhoppningsvis kan vi bygga ihop smakerna på ett bra sätt så att det inte bara blir spretigt och jobbigt. Men det ska bli intressant att se hur den ter sig i slutändan, jag kommer slänga upp mer ingående inlägg kring den ölen längre fram. Tanken är att etiketten ska ha ett brunt, ett svart och ett grönt monster för att symbolisera de olika stilarna. Här får ni gärna inflicka med tips på monster, jag har kört fast på Godzilla och King Kong.

Den andra ölen ska jag brygga med några kamrater och blir betydligt enklare och har inspirerats av tv-serien Sons of Anarchy. Tanken är att brygga en västkust IPA med samma råa attityd som serien. Jag har brygt APA, DIPA och TIPA tidigare men aldrig en vanlig IPA, så det ska bli intressant. Jag hoppas kunna använda en del lärdomar från liknande ölstilar. Vi har en del planer kring presentationen av denna öl, vi har kontakt med en tatuerare som ska rita etiketten och tanken är att vi ska ha västar på oss med etiketten på ryggen. En del tycker säkert att det är ganska töntigt att fixa med sånt här som bara är kosmetika, men jag tycker det är skoj. Dessutom är det skoj som besökare när folk satsar på presentationen. Förra årets SM var en riktigt hit på den punkten.

Båda dessa två öl kommer dyka upp på SM i Eskilstuna den 27:e april.

Jag har även en tredje öl på gång som ska bryggas innan sommaren. Brorsan ska gifta sig i sommar och jag har fått i uppdrag att brygga en bröllopsöl. Som det ser ut nu så blir det en variant på Spanked Virgin (SM 2011), men med nytt namn. Sen blir det säkert någon bryggning under sommaren och hösten och då är jag helt övertygad om att de andra grabbarna vill bestämma vilken öl vi ska brygga.