Störtebeker Weinachts-Bier – 6,5%

Den har en maltig doft med rostade toner och en del choklad. Även smaken är maltig och söt med choklad, rostade toner, sirap och rostat socker. Kanske något tunn och med en lätt metallisk ton.

Det här känns som en bra matöl, känslan jag får är att den bör kunna matcha den salta julmaten.

Betyg: 3,4/5

Widmer Brothers Brrr Season Ale – 7,2%

Doften är murrig med höstlöv, torkad frukt, karamell och en lätt kryddighet. Smaken är söt med karamell och torkad frukt.

Jag får lite pumpaöls-vibbar från denna. Samtidigt som den smakar lite som en kryddad variant av de amerikanska oktoberfestöl som släpptes för några månader sen. Det här är dock inte riktigt min grej, men den kanske funkar som matöl. Solo så blir den lite ensam och enformig.

Betyg: 2,9/5

Mohawk Whiteout Stout - 9,7%

Murrig doft med choklad, soja, kaffe och kraftigt rostade toner. Smaken är kraftig och fyllig med choklad, kaffe och hårt rostat bröd. Avslutningen är fruktig och jag noterar knappt ingen alkohol trots hög ABV.

Den här var lätt att dricka trots den höga ABV:n, munkänslan känns len och fin och vätskan går ned lätt. Ska man klaga på något så hade jag velat ha den något mer fyllig, men utöver det tycker jag den är kalas. Den bör funka bra under alla kalla vinterdagar när man vill värma sig lite extra.

Betyg: 4/5

SKA Autumnal Molé Stout (35,5 cl flaska)  5,5%

I lördags var det nyhetssläpp och en av få öl jag inte tänkt lägga undan för lagring är denna kryddade stout.Den är brygd med kakaobönor, kryddor och tre olika varianter av chili: Mulato, Ancho och Hatch.

• Stil: Spice/Herb/Vegetable
• Kostnad: 28,50 SEK
• Tillgänglig: Från den 1:a december och så långt lagret räcker.
• Artikelnummer: 11775
• Batchnr/bäst före/bryggdatum:

Beska———-Sötma———-Syra———-Intensitet—–Kropp

Utseende: 1/5

En mörk vätska kommer ur glaset och det bildas ett ytterst litet skum. Sen fräser det till som när man häller upp en nästan helt avslagen Coca Cola (eller liknande) och skummet försvinner snabbt. Den ser ut och beter sig mer som en dricka än som än öl. Inget som får en så där överdrivet upphetsad.

Doft: 4/10

Det doftar framförallt chili, men jag noterar även en del choklad. Känns ganska ensidig i doften. Det är så pass mycket chili i doften att det bränner eller värmer lite i näsan. Det doftar inte direkt öl om jag säger så, skulle kunna vara den där chilin jag lagade till förra veckan.

Smak: 4/10

Den smakar framförallt chili med en del choklad och en lätt rostad maltighet. En värmande chili-hetta i avslutningen.

Munkänsla: 3/5

Hyfsat len, relativt tunn kropp. Knappt ingen kolsyra.

Kommentar:

Den här känns mer intressant än god och då menar jag intressant som experiment. Tyvärr är det ett experiment som gick fel och jag har svårt att få i mig hela glaset, att dricka hela flaskan kan jag glömma. Jag kan dock förstå att den tilltalar chili-älskare då det känns som att man dricker chiliextrakt snarare än öl. För min del funkar det inte all och majoriteten av flaskan åkte i vasken.

Jag läste igenom komentarerna på RB och det som förvånar mig är att vissa beskriver den som att den har skum. Jag funderar på om jag fått en felaktig flaska eller inte. Utöver det verkar det som att det finns två läger kring denna öl, de flesta sätter runt 3,5/5, men så finns det en grupp som säter ca 2/5. Det är ytterst få betyg som hamnar mellan dessa (skulle vara intressant att se detta i en graf). Jag faller in i den senare gruppen som ni kanske förstår, men har ni tur så tillhör ni den första gruppen.

Total: 1,9/5

Uinta Dubhe Imperial Black IPA (33 cl flaska)  9,2%

Text från Ratebeer:

“Introducing the newest addition to Uinta Brewing Company’s lineup, Dubhe (pronounced Doo-bee), an Imperial Black IPA.

Dubhe was named after Utah’s Centennial Star, a star classified as a Red Giant. Dubhe, the star, appears orange in color, and is found at the top end of the big dipper’s spoon. The name “Dubhe” continues Uinta’s tradition of celebrating the great state of Utah, however, “Dubhe” is a fitting name for more than that reason: this beer is as black as the night sky and is brewed with an astronomical amount of hops.

Dubhe is comprised of five hop varieties, a hop profile bold enough to shine through the roasted, dark malt character of this beer. A citrusy hop aroma, achieved by dry hopping with a proprietary blend of extreme Northwest hops, balanced with notes of mild dark chocolate and a hint of sweet licorice. Smooth from start to finish, Dubhe’s layered flavor profile emerges with rich and rounded toasted malt flavors, and is followed by a lively hop bitterness. At over 5 pounds of hops per barrel, Dubhe is the most hop-laden beer Uinta has ever produced. This shinning new addition is brewed with hemp seed (A play on the name, perhaps?), and has a far-out ABV of 9.2%.”

• Stil: Imperial Black IPA
• Kostnad: 37,50 SEK
• Tillgänglig: Från den 1:a november och så långt lagret räcker.
• Artikelnummer: 11793
• Batchnr/bäst före/bryggdatum:

Beska———-Sötma———-Syra———-Intensitet—–Kropp

Utseende: 4/5

Till en början ser vätskan ut att vara kolsvart, men den har en mörk nyans och man ser ljuset spela igenom glaset när man håller upp den mote n lampa. Skummet är till en början stort  men sjönk snabbt tillbaka till ett ljus brunt lock.

Doft: 8/10

Den doftar framförallt humligt med både frukt och tallbarr. Det finns en kåda-aktig sötma där också samt en rostad maltighet i bakgrunden.

Smak: 9/10

Den smakar lite som en östkust IPA, med en söt maltig kropp tillsammans med en hel del humle. Beskan kommer framförallt från humlen och den behöver inte fajtas med någon kaffe-liknande beska.

Munkänsla: 4/5

Fyllig kropp med en låg till medel-mängd kolsyra. Hyfsat len munkänsla, bara ett uns motstånd.

Kommentar:

Framförallt Black IPA har blivit oerhört populärt bland bryggarna i Sverige. Det har väll iofs mycket att göra med den offertförfrågan som Systembolaget skickade ut. Men ett problem med stilen är att den ofta får både en kraftig beska från humlen och en rostad beska från det rostade kornet eller hårt rostade malten. Vilket gett kraftigt beska öl och humlen har hamnat något i skymunden. Det här har Uinta lyckats undvika och de gör det riktigt snyggt. Jag tror att en av anledningarna är att det är en förhållandevis söt öl, vilket till viss del kan lätta upp den rostade beskan. Eller så har de helt enkelt dragit ned på eller skippat det rostade kornet som jag tror är boven i dramat.

Oavsett vilket så är det en mycket bra öl jag har i glaset. Man har hela tiden det där suget att ta en klunk till och jag hade inte haft något emot ett par extra flaskor.

Total: 4,2/5

Via Martin på BS-forumet så fick jag tag på en flaska vardera av International Arms Race. Dessa öl har brygts av Flying Dog i USA och BrewDog i Skottland och grejen är att de brygts utan humle. De har istället kryddats med andra saker för att ersätta humlearomen. Dessa släpps den 1:a november på Systembolaget.

Jag hade med dessa öl till Frövi på en bryggning och de som var där och brygde fick vara med och smaka och komma med åsikter. Dessa hittar ni efter varje öl.

Brewdogs variant – 7,5%

Doften är rejält kryddig med vad jag tror är pors och enbär. I bakgrunden kan man ana en söt maltighet. Även smaken är framförallt kryddig. Den är inte särskilt besk, men det finns en viss örtig beska i bagrunden. Men inget som attackerar gommen direkt.

Nja, jag tycker inte riktigt denna funkar. Den har vissa likheter med öl som t.ex. Joars Dricka, men inte alls lika bra.

Betyg: 2,1/5

Den här gick inte hem hos bryggarna. Många tyckte det var blaskigt och att det var någon krydda som de inte gillade.

Bryggarnas betyg: 1,92/5

Flying Dogs variant - 7,5%

Den här är inte riktigt lika kryddig som BrewDogs variant och har lite mer malt i bakgrunden.  Framförallt så har den en tydligare maltsötma. Kryddningen är samtidigt inte likadan, eller upplevs inte likadant. Jag känner en hel del apelsin. Smaken är lite lätt syrlig och det smakar som att man klämt i en apelsin. Den här känns mer fruktig medans BrewDog känns mer örtig.

Betyg: 2,2/5

Blandade åsikter. Vissa tyckte den var bättre andra tyckte den var sämre och smakar som tutti frutti tabletter. Någon tyckte den smakade syntetiskt.

Bryggarnas betyg: 1,8/5

Det kom tre stycken öl från Lagunitas i det senaste släppet. Jag gillade samtliga tre på Systembolagets ölprovning för ölskribenter men kände redan då att jag vill ge de en andra och något mer seriös chans. Lagunitas Lucky 13 alt föll mig helt i smaken så då känns det ännu mer motiverat att prova igenom de andra två igen. Jag minns dessa som intressanta att prova emot varandra då jag tror de tilltalar två olika typer av humleälskare. Dogtown Pale Ale minns jag som torr och besk medans Maximus var mer välbalanserad med mer maltsötma och humlearom.

Båda dessa flaskor är varuprover från Galatea. Men de finns tillgängliga på Systembolaget.

Lagunitas New Dogtown Pale Ale – 6,2%

Redan när jag häller upp den så känner jag humlearomen som ringlar sig ur glaset. Det är en hel del gräsiga aromer, men även citrus, grapefruit och i bakgrunden noterar jag en del tallbar.

När jag smakar den så är det framförallt beskan som slår emot mig. Det finns en del gräsig humle där men det är beskan som dominerar. Kroppen är väldigt tunn och det är knappt så att den bär fram humlen. Det är nog därför den mest framstår som besk när den doftar så mycket humle.

En riktigt bra öl, väldigt torr och tunn med kraftig beska. Jag tror att den hade mått bra av en uns mer maltsötma så att man verkligen fick fram alla humlearomer.

Betyg: 3,5/5

Lagunitas Maximus IPA – 8,2%

Maximus är förvånansvärt nog mildare i doften än Dogtown. Maximus är mer fruktig och sött maltig i doften.

Smaken är betydligt mer balanserad jämfört med Dogtown. Maltsötman balanserar upp beskan på ett snyggt sätt, dock så saknar jag en del humlearom. Dock finns det humlearom, framförallt noterar jag en del grapefruit och citrus, men jag hade gärna haft lite mer.

Jag hade gärna haft lite mer punch i denna överlag, lite mer beska och kraftigare humlearom. Men som öl är den riktigt trevlig att dricka

Betyg: 3,6/5

50/50 blandning

Eftersom de två ölen verkar sakna vad den andra har så tänkte jag att en blandning nog är på sin plats. Resultatet blev faktiskt riktigt bra. Maltsötman från Maximus lyckas lyfta humlearomen i Dogtown. Samtidigt som beskan från Dogtown trubbas av något. Prova denna jag tyckte de blev bättre som blandning än de var som enskilda öl.

Betyg: 3,8/5

Lagunitas Lucky 13 alt. (65 cl bottle) 8,9%

Denna öl kom som en tillfällig nyhet på Systembolaget den 1:a september. Jag fick en flaska som varuprov från Galatea. Lucky 13 togs fram för att fira bryggeriets 13-års dag. De gjorde sedan om denna öl med ljusare maltprofil och Amarillo humle, resultatet blev Lucky 13 alt.

.

Stil: American Strong Ale

Kostnad: 58,60 SEK (Denna var ett varuprov)

Tillgänglig: Från den 1:a september och så länge lagret räcker

Artikelnummer: 11762

.

Beska———-Sötma———-Syra———-Intensitet—–Kropp

Utseende: 4/5

Den har en lätt disig gyllene vätska med ett smutsvitt skum.

Doft: 8/10

Doften är tilltalande med en friskt humlig arom av citrus som ligger på en bädd av karamellig malt.

Smak: 9/10

Här drar smakerna åt lite olika håll men håller ihop på ett väldigt snyggt sätt. Sött maltig som nästan drar åt vinöst, samtidigt som man får sig en dos fruktig humle och en kraftig men ändå snäll beska.

Munkänsla: 4/5

Hyfsat len munkänsla, bara aningen rivig. Låg till medel mängd kolsyra. Medeltjock kropp.

Kommentar:

Den här drack ju jag på ölprovningen på Systembolaget men då försvann den lite i mängden. Jag drack den som en av de sista ölen och tyckte den var mycket bra, men den är ännu bättre nu när den står i eget majestät. Den lyckas binda ihop smakerna på ett snyggt sätt, man får sig både en rejäl dos söt malt och en redig nypa humle. American Strong Ale kan vara lite svårt att tolka, det känns lite som en uppsamlingsklass. Men om jag säger så här, sätt IPA, DIPA och Amerikansk Barley Wine i en triangel. Nånstans i mitten av dessa tre stilar hittar ni denna öl. Den har bitar av de andra stilarna och sen bilder den något eget. Humlig och utseende som en IPA/DIPA, men ändå inte riktigt och nästan maltig som en BW.

Det här är en öl jag gärna dricker igen, perfekt att sitta och munna på och bara njuta. Kanske ta en bit ost till, t.ex. Havskust eller Gruyere.

Total: 4,1/5

Andra bloggare som skrivit om denna öl (tipsa gärna om jag missat någon):

Ofiltrerat – tyckte den drog mer åt engelsk barley wine, och beska som en APA. Betyg: 4,35/5

Ölhunden - tyckte det var en något för söt men murrig DIPA. Betyg: 7/10

SKA Decadent Imperial IPA (65 cl bottle) 10%

SKA Decadent kom även förra året som en tillfällig nyhet, den gången var jag inte så imponerad, den kändes trött och tråkig. Vilket var en besvikelse då jag älskade deras IPA, Modus Hoperandi, som kom under sommaren samma år. I år kommer Modus Hoperandi till det fasta sortimentet i oktober.

.

Stil: Double/Imperial IPA

Kostnad: 83,00 SEK

Tillgänglig: Från den 1:a augusti och så länge lagret räcker.

Artikelnummer: 11643

.

Beska———-Sötma———-Syra———-Intensitet—–Kropp

Utseende: 5/5

Vätskan är nästan helt klar och mörkt gyllene. Skummet lägger sig snyggt på toppen och ligger kvar länge, när den drar sig tillbaka bildar den dalar och berg. Visst växer den ur glaset snyggt?

Doft: 7/10

Doften är väldigt söt och maltig. Men det finns en del humle där också, framförallt noterar jag en väldigt frisk citrus-arom som drar åt lime-hållet. Jag hade gärna haft mer humlearom.

Smak: 7/10

Även smaken domineras av en söt maltighet, nästan lite vinös eller så där torkad frukt söt som många barley wines är. Jag noterar faktiskt en del sviskon, russin och liknande torkad frukt. Sötman matchas inte riktigt upp mot beskan som liksom poppar upp över ytan för att sen snabbt försvinna igen. Avslutningen är något spritig, men inte så pass att det blir obehagligt. Det jag saknar i denna är humlearom, det känns som att den är en dimension kort. Det finns en del humle i bakgrunden men den överskuggas till stor del av maltigheten.

Munkänsla: 4/5

Hyfsat len, relativt lätt kropp för stilen och låg mängd kolsyra.

Kommentar:

Det här är en öl som hamnar lite mellan stolarna om man tittar på stilar. Den är lite som en östkust DIPA, men med för mild beska och lätt humlearom, eller som en amerikansk barley wine men med för lätt kropp och ja, även här lite för dåligt med humle. Man kanske skulle kunna beskriva den som en american strong ale, men egentligen tycker jag inte att det spelar så stor roll vilket fack man placerar detta öl i. Det är bara ett sätt för mig att beskriva vad det är för typ av öl och vad ni kan förvänta er av den. Det här är helt enkelt ett öl som går sin egen väg och jag kommer inte dömma ut den för att den inte passar in i en speciell stil. För stilmässigt hade den fått ett mycket lägre betyg.

Jag bör även nämna att det finns risk att den gått och blivit gammal då den har ett bäst före datum som är satt till februari 2013. Men om de kör med 1 års bäst före så är den bara 6 månader gammal, så fort ska inte humlen försvinna från en DIPA. Jag har druckit öl som är flera år gammal som har mer humle kvar än denna. Den Stronzo Walrush Punch jag drack innan var rejält mycket mer humlearomatisk än denna och då är det bara en IPA. I grund och botten tror jag den helt enkelt har lite för låg mängd humle för att matcha den relativt stora mängden malt.

Om man då ska titta på den för vad den är så tycker jag den är väldigt trevlig att dricka. Perfekt att stita och sippa på framför TV:n eller ihop med ett kompisgäng. Dock så tycker jag den saknar en dimension, jag skulle gärna haft lite mer beska och humle, alternativt en ännu maltigare kropp. Men gillar man söta och maltiga öl så kommer man uppskatta denna, föredrar man torra och humliga med kraftig beska så kommer man inte finna så stor njutning av detta.  Jag står fast vid min tidigare åsikt att deras IPA håller bättre klass. Men skulle SKA ta detta recept och fila lite på det så tror jag den kan bli grym, eller helt enkelt byta namn på den då det bara förvirrar att kalla den Imperial IPA. Nu blir resultatet en öl som snuddar mot mycket bra.

Total: 3,7/5

… eller nytt och nytt, de har inte riktigt hängt med i ölrevolutionen. Men vi tar det från början, i helgen var jag och sambon på västkusten. Vi bodde på Daftö Camping i Strömstad, men besökte även Halden i Norge samt Grebbestad och Fjällbacka som ligger strax söder om Strömstad. Vi tog även en båttur till Kosteröarna och gick i land på Syd-Koster där vi cyklade runt och kollade. Vi passade på att frossa i fisk och skaldjur och det fanns på nästan alla restauranger vart man än gick. Det bästa jag åt var en fisksoppa på Göstases, annars var det riktigt trevligt att bara sitta i hamnen med en tallrick färska räkor och doppa dessa i aioli. Men nog om turistandet nu går vi in på det viktigaste, d.v.s. ölen.

Carlsberg verkar ha ett starkt grepp om detta turistmecka. De flesta pubar har Carlsberg och Falcon, några har dock tagit in lite mer och har man tur får man sig en Brooklyn East India Pale Ale, i några enstaka fall hittade jag Brooklyn Local 1, dock så kostade de 200 kr och uppåt per flaska. Vissa pubar hade också valt att ta in Erdinger. Bäst utbud i Strömstad hade helt klart Göstases som hade samtliga jag just räknat upp och till det lägsta priset vad jag kunde se. Dessutom hade de någon öl från S:t Eriks (pilsner?) och några från Grebbestads. På skaldjurscaféet ute på Koster-öarna hittade jag även Nils Oscar God Lager och Imperial Stout. Jag hittade även en öl från Grebbestads som hette just Koster i mataffärn på Sydkoster. Jag köpte med mig en flaska hem för att prova. På ett lite finare ställe ute på en kaj på den norra delen av stan så serverade de öl från Qvänum, dock kostade de 109 kr per flaska. Något överraskad blev jag när vi besökte Fjällbacka på söndagen och såg en pub som stoltserade med hela 50 olika öl. Jag joggade snabbt in för att kolla läget, det visade sig att det var till stor del 50 olika former av ljus lager. Något besviken blev jag, men de hade iallafall Victory Prima Pils som inte hade varit mitt förstaval om jag fått välja från det bryggeriet, men ändå imponerande att de tar in en så pass ovanlig öl.

Nu får ni lite bilder från vår resa, det mesta är åt det turistiga hållet.

En av många småbåtshamnar i Strömstad. På andra sidan finns den lite finare restaurang där jag drack öl från Qvänum och det rökeri där vi senare tog in en tallrick med räkor.

En flaska Jonsson Råg Ale från Qvänum satt som ett smäck där vi satt i lä från vinden.

Så enkelt med en tallrick räkor, lite färskt bröd och en burk aioli. Synd att de bara hade industrilager, sitter med en Eriksberg på bilden.

Nu är vi på Syd-Koster, minns inte vad just denna plats heter, men på andra sidan fanns en restaurang där de bl.a. serverade Grebbestad Koster.

Utsiktenen från toppen av Syd-Koster var slående. Bilden gjorde inte utsikten rättvisa.

I nästa hamn fanns ett “skaldjurscafé”, där hade de bl.a. Nils Oscar God Lager och Imperial Stout, jag valde en East India Pale Ale till min skaldjurstallrick.

Väldigt gott, tror det var första gången jag åt havskräfta.

Man blir lite sugen på att lära sig segla när man ser dessa båter kryssa fram mellan öarna. Men seglingen lär ju bara komma i vägen för öldrickandet

När vi kom tillbaka från vår båttur så blev det en fisksoppa på Göstases. Ruskigt god måste jag säga, väldigt köttig med mycket fisk och räkor. Ölen stog sig väldigt slätt i jämförelse, jag ville egentligen ha Grebbestad Ale, men den var slut.

Nu är vi i Halden vid fästningen Fredriksten. Det var här Karl XII bet i gräset så att säga.

Vi åkte sen vidare söderut och stannade i Grebbestad. Även det en trevlig lite (större än väntat dock) stad vid havet. Det fanns flera restauranger längs promenadstråket.

Världens bästa båtnamn?

Sista stoppet blev Fjällbacka som tydligen är känt från Camilla Läckbergs böcker. Jag har dock inte läst något från henne så jag litar till min sambos ord. Mycket mysig stad dock, minst av de tre men en möjlig favorit under resan.

Sista bilden från Fjällbacka.

Sierra Nevada Southern Hemisphere Harvest (65 cl bottle) 6,7%

Eftersom jag har semester slängde jag in ett par öl i kylen direkt när jag kom hem imorse. Nu skiner solen och ölen är kall så då passar jag på att skriva en recension.

Den här har jag druckit ett par gånger förrut, senast betygsatte jag den i 2010 och gav den då 3,6/5. Det jag reagerar på i min recension är att jag tyckte det var kul med Nya Zeeländsk humle. Var det så nyligen denna typ av humle började dyka upp i öl? Känns som att det var mycket tidigare än så. Hur som helst så klagade jag då på att jag tyckte den var för enkelspårig. Det ska bli intressant att se vad jag tycker om årets batch. Något oroad då jag hört rykten att denna legat på ett lager i Sverige i minst 3 månader, förhoppningsvis har den inte tappat allt för mycket humle.

.

Stil: India Pale Ale (IPA)

Kostnad: 89,00  SEK

Tillgänglig: Från den 1:a augusti och så långt lagret räcker

Artikelnummer: 11634

.

Beska———-Sötma———-Syra———-Intensitet—–Kropp

Utseende: 5/5

Den får direkt ett kraftigt skum när jag häller upp och sen försvinner delar av det och bildar gångar och dalar som en gammal trästock drabbad av termiter. Vätskan är mörkt bärnstensfärgad och lätt disig med en orange ton.

Doft: 8/10

Doften är rejält humlig, det är framförallt en fruktighet som slår fram, mycket citrus, grapfruit. Men jag anar också en del tallbar.

Smak: 8/10

Det första jag noterar är den kraftiga beskan, den slår emot mig som en våg i havet och det tar ett tag innan vattnet drar sig tillbaka. Det är först på andra klunken som humlearomen kommer fram ordentligt. Framförallt noterar jag grapefruit, men jag får även en hel del gräs och tallbar. Det är inte en särskilt fruktig humlearom vilket förvånar mig då många Nya Zeeländska humlesorter jag provat varit just fruktiga, med tropisk frukt. I bakgrunden finns det en noterbar maltighet, lite karamelligt söt, dock skulle jag inte kalla detta en maltig öl fokus ligger på humle.

Munkänsla: 3/5

Något sträv munkänsla som lämnar en torr känsla i munnen. Utöver det är kroppen fyllig och vätskan behaglig.

Kommentar:

Den här var bättre än väntat, stark och trevlig beska tillsammans med en kraftig humlearom. Jag var lite oroad över att den skulle kännas trött men det var inget jag tänkte på när jag drack den, den kändes väldigt viril och levande. Något förvånad dock över att den inte var så där fruktig som många Nya Zeeländska humlesorter är.

Helt klart värd att prova om ni gillar välhumlad öl.

Total: 3,9/5

Alchemist Heady-Topper (40(?) cl burk)  8%

Den här ölen plockade jag på mig när jag var i Köpenhamn tidigare i år. Jag hade läst på flera ställen att den var riktigt bra så jag var glad att det fanns burkar kvar efter CBC och Sour & Bitter.

.

Stil: Imperial/Double IPA

Kostnad:

Tillgänglig: Bl.a. på de olika ölbutikerna i Köpenhamn

Artikelnummer:

.

Beska———-Sötma———-Syra———-Intensitet—–Kropp

Utseende: 4/5

Vätskan är grumlig med en orange-gul-gyllena färg. Skummet är litet men stabilt och lämnar kvar ett klibbigt spindelväv av skum på toppen av glaset.

Doft: 8/10

Doften är otroligt frisk och fruktig med en kraftig humlearom. Famförallt slår citrus emot mig, främst i form av citron, men även en del jordgubbar, annanas och persika. Riktigt fruktig humlearom.

Smak: 9/10

Även i smaken är den fruktiga humlearomen som dominerar. Det känns lite som att dricka tropisk frukt juice, men istället för frukt får man humle. Det är annans, persika, jordgubbar och passionsfrukt som slåss om uppmärksamheten och jag har lite svårt att ha en favorit så jag kramar alla och lever lycklig i alla mina dagar.  Hmm  det där blev mer konstigt än bra, men vi kan vara ense om att den är väldigt fruktig. Den har en väldigt lätt maltbas att stå på bara tillräckligt för att lyfta fram humlen. Beskan är kraftig och hyfsat långvarig men samtidigt mycket trevlig och behaglig.

Munkänsla: 4/5

Munkänslan är len och fin, vätskan känns väldigt lätt och rinner ned fint. Inte riktigt som sammet men gott nog.

Kommentar:

En rejält fruktig och frisk DIPA med en rejäl dos tropisk frukt. Mycket lättdrucken och farlig så här i sommartid då man utan problem skulle kunna klämma ett gäng burkar i solen. Faktiskt bonus att den är på burk, börjar gilla den förpackningen mer och mer vad gäller öl. Lätt att transportera och stabla i ölförrådet.

Fantastikt bra öl helt enkelt.

Total: 4,2/5