BrewDog släppte nyligen 3 st prototyp-öl via sin webbshop. Jag fick tag på ett par flaskor via Martin på BS Forumet. Dessa tre prototyper var senare med i en omröstning på BrewDogs hemsida om vilken som skulle bryggas i större skala. Längst ned hittar ni resultatet på denna omröstning.

Nuns with Guns - 4,2%

Frisk och lätt brödig doft med toner av halm. Det finns också en något udda ton, lite som köttbuljong. Smaken är lätt och frisk med ton av halm och frukostflingor, i stil med Kellogs.

Jag vet att andra inte gillat denna särskilt mycket. Jag tycker den är helt ok, den funkar att dricka, men samtidigt inget att jubla över. Den påstådda torrhumlingen känner jag knappt av, det är en liten allmän humlearom och en del hö bara. Överlag ganska frisk och lättdrucken.

Betyg: 2,9/5

Jack Hammer – 7,4%

Massiv humlig doft som domineras av vad jag skulle kalla grön humle eller humlepåse. Det är framförallt gräs och en ton av dill som slår igenom. Smaken är även den väldigt humlig, en hel del gräsig humle, men även lite grapefruit och tallbar. Beskan är relativt snäll för stilen. Maltbasen är mycket lätt, man känner i princip bara humlen.

De har bommat något med torrhumlingen, den doftar för mycket humlepåse och för lite rena humlearomer. Det bör dock nämnas att de flesta inte stör sig alls på detta utan snarare tycker att det är positivt. Jag tycker inte att det är ett stort problem, men att det kan göras bättre. Antingen har den legat för länge på humlen, eller så har de använt för mycket eller för nyligen. Smaken är dock bättre och här får man lite mer nyanser i humlearomen.

Betyg: 3,2/5

Cocoa Psycho – 10%

Jag måste säga att skummet på denna är riktigt snyggt, väldigt brunt och krämigt, ser faktiskt ut lite som chokladpudding. Doften domineras av choklad med toner av nötter, kaffe, ek och en söt maltighet. Smaken är väldigt rostat bitter med kaffe, choklad och nötter. Jag tycker mig ana lite bourbon-toner, men det kan vara ekchipsen som spökar för mig. Hög restsötma och fyllig kropp med en något torr avslutning.

En mycket smakrik och intensiv öl, helt klart min favorit i detta test. Men samtidigt känns 33 cl nästan lite för mycket, så det kan vara läge att dela denna flaska med en vän.

Betyg: 3,7/5

Så hur gick det i omröstningen? Vinnaren blev Cocoa Psycho med närmare 40% av rösterna, Jack Hammer kom tvåa och var bara några procentenheter från att vinna. Nuns with Guns kom sist med ca 20% av rösterna. Cocoa Psycho kommer därför troligtvis dyka upp senare under året, men tydligen kommer även Jack Hammer bryggas igen, men om jag förstår inlägget rätt så dyker den bara upp på BrewDogs pubar. Källa.

BrewDog Hoppy Christmas (33 cl flaska)  %

Via Martin på BS-forumet fick jag tag på denna öl som går att privatimportera via BrewDogs hemsida.

Jag hittade följande text på Ratebeer:

This Christmas, wish for a green Christmas. Where flurries of hop flakes blanket the world like you’ve never seen it before. And crunching through crisp, sparkling drifts releases billows of pineapple, citrus and papaya with every step. The reign of the snow angel is over. Long live the hop angel where parks and playgrounds become adorned with the outlines of celestial beings that fell to Earth from angry looking emerald clouds. Tune in to breakfast TV to find life’s on hold for 24 hours as this ’hop day’ demands you rocket down a hill on the back of a baking tray. Or simply raise a glass of this festive IPA as we wish you a very hoppy Christmas.

• Stil: India Pale Ale
• Kostnad:  Minns inte exakt men runt 30 SEK tror jag
• Tillgänglig: Via privatimport.
• Artikelnummer:
• Batchnr/bäst före/bryggdatum: 319 11-10-13

Beska———-Sötma———-Syra———-Intensitet—–Kropp

Utseende: 3/5

Klar lite lätt bärnstensfärgad vätska och ett litet smutsvitt skum. Inga revolutioner men det funkar.

Doft: 7/10

Första sniffen är mycket frisk och fräsch med fruktig humle. Men när jag sniffar lite närmare och kör ned nosen i glaset så noterar jag en del nyslaget gräs och grön humle/humlepåse. Det doftar som BrewDogs husdoft och jag känner igen den från öl som Punk IPA och Hardcore IPA.

Smak: 7/10

Hyfsat söt och maltig kropp med en söt humle-kåda i avslutningen. En del gräsig humle och en relativt snäll beska för stilen. Även i smaken återkommer den gräsiga grön humle aromen och den gränsar mot dill.

Munkänsla: 4/5

Hyfsat len kropp och fyllig kropp för att vara inte vara fokuserad på malt.

Kommentar:

Den här påminner en hel del om BrewDogs single-hop öl, men med andra humlesorter. BrewDogs hussmak känns igen i både smak och doft. Överlag en bra öl, men det som stör mig lite är den där grön humle/humlepåse doften och smaken, den är lite för kraftig och drar åt dill-hållet. Troligtvis är den här ölen väldigt färsk och den här aromen kommer försvinna om några veckor.

En helt ok öl nånstans mellan bra och mycket bra. Gött att få sig en liten humlekick så här mitt i vinterkylan.

Total: 3,5/5

Via Martin på BS-forumet så fick jag tag på en flaska vardera av International Arms Race. Dessa öl har brygts av Flying Dog i USA och BrewDog i Skottland och grejen är att de brygts utan humle. De har istället kryddats med andra saker för att ersätta humlearomen. Dessa släpps den 1:a november på Systembolaget.

Jag hade med dessa öl till Frövi på en bryggning och de som var där och brygde fick vara med och smaka och komma med åsikter. Dessa hittar ni efter varje öl.

Brewdogs variant – 7,5%

Doften är rejält kryddig med vad jag tror är pors och enbär. I bakgrunden kan man ana en söt maltighet. Även smaken är framförallt kryddig. Den är inte särskilt besk, men det finns en viss örtig beska i bagrunden. Men inget som attackerar gommen direkt.

Nja, jag tycker inte riktigt denna funkar. Den har vissa likheter med öl som t.ex. Joars Dricka, men inte alls lika bra.

Betyg: 2,1/5

Den här gick inte hem hos bryggarna. Många tyckte det var blaskigt och att det var någon krydda som de inte gillade.

Bryggarnas betyg: 1,92/5

Flying Dogs variant - 7,5%

Den här är inte riktigt lika kryddig som BrewDogs variant och har lite mer malt i bakgrunden.  Framförallt så har den en tydligare maltsötma. Kryddningen är samtidigt inte likadan, eller upplevs inte likadant. Jag känner en hel del apelsin. Smaken är lite lätt syrlig och det smakar som att man klämt i en apelsin. Den här känns mer fruktig medans BrewDog känns mer örtig.

Betyg: 2,2/5

Blandade åsikter. Vissa tyckte den var bättre andra tyckte den var sämre och smakar som tutti frutti tabletter. Någon tyckte den smakade syntetiskt.

Bryggarnas betyg: 1,8/5

Old Worthy Scottish Pale Ale (33 cl bottle) 5,0%

Jag fick nyligen ett mail från skotten Nick Ravenhall angående hans öl Old Worthy. Han hade tydligen exporterat öl till Sverige och fått mersmak. Så jag fick frågan om jag ville prova hans nya öl och det ville jag givetvis. Nick har en koppling till Sverige då han har en svensk flickvän och det var på den vägen det blev en export till Sverige.

Nick har jobbat inom alkohol-branschen ett bra tag och började som ung bakom bardisken. Han har sedan fördjupat sitt intresse och bl.a. jobbat för ett whisky destilleri. Det är härifrån han fått namnet på ölen. Förr i tiden kallade man de män som jobbade på destillerierna för “local worthies”. De stal tydligen någon form av alkoholhaltig biprodukt till whisky-tillverkningen och utförde en massa rackartyg. Ni kan läsa mer om det här.

Denna öl bryggs hos Isle of Skye Brewery och receptet har tagits fram tillsammans med Pam MacRuary. Tanken är att skapa en egen ölstil som de kallar för Scottish Pale Ale, en skotsk motsvarighet till t.ex. engelsk och amerikansk pale ale. Old Worthy satsat allt på detta och brygger bara en öl. En något udda grej med detta öl är att den är framtagen för att funka bra tillsammans med whisky.

.

Stil: Scottish Ale

Kostnad: 26,50 SEK (detta var ett varuprov)

Tillgänglig: Går att beställa via Systembolaget, kollikrav 12 flaskor

Artikelnummer: 89706

.

Beska———-Sötma———-Syra———-Intensitet—–Kropp

Utseende: 3/5

Den har en väldigt lätt disig gyllene vätska med ett minimalt skum.

Doft: 6/10

Det första jag noterar är en en del rök, men den är inte överdrivet dominant utan ligger där över bädden av brödig malt. Det paras också med en lätt ton av blommig humle. När vätskan värms upp så blir rökigheten tydligare.

Smak: 6/10

Rökigheten i smaken är val avvägd, mer så än i doften faktiskt. Den ligger mer som ett lätt dis över malten, det är alltså långt från inrökt jaktstuga och charkuterier. Snarare ganska mild med en brödig maltighet och ton av blommig humle.

Munkänsla: 4/5

Något oljig och krämig, len och fin med en låg-medel mängd kolsyra

Kommentar:

En rätt så trevlig bekantskap, jag tycker den påminner lite om Strömsholms Malakias 2010 som var mildare än den andra versionerna. Rökig utan att bli kvalmig och den ger också spelrum till andra smaker. Gillar man rököl finns det risk att denna är något för mild, men tycker man samtidigt att rököl kan bli lite för mycket så kan denna passa utmärkt.

Jag får en känsla av att denna öl kommer tilltala folk som gillar t.ex. Innis & Gunn eller whisky. Samtidigt så tycker jag Old Worthy är mycket bättre än Innis & Gunn, men den lär inte få inbitna ölnördar kommer nog inte hoppa jämfota av glädje.

Total: 3,2/5

Tanken med denna öl är ju att dricka den tillsammans med whisky. Så jag slet flam en flaska Laphroaig för att se hur de funkar ihop.

Jag måste erkänna direkt att jag inte är ett lika stort fan av whisky som öl. Jag har sprungit på många whiskyfestivaler, t.o.m. en som inte innehöll öl. Men intresset för whisky har aldrig riktigt fastnat. Det sagt så tyckte jag faktiskt det här funkade helt ok. Speciellt att dricka ölen efter whiskyn, det drog fram rökigheten i ölen och whiskyn på ett snyggt sätt. Samtidigt som ölen upplevs som sötare efter att ha druckit den torra whiskyn. Men samtidigt blir förstås blandningen väldigt spritig. Personligen föredrar jag ölen för sig, men ska jag dricka whisky så föredrar jag helt klart att ha en sån här öl på sidan om jämfört med att dricka whiskyn rent. Det blev lite svamligt det här, mitt råd för bli att prova själv och se vad ni tycker.

Återigen så tror jag detta är en öl och kombo som passar whisky-drickare eller nyblivna ölälskare mer än inbitna ölnördar.

Fler bloggare om denna öl:

Anders And Ale – är skeptisk till whisky-blandningen

BeerSweden – “If you like whisky you should try this”. Score: 2,9/5

Vid den här tiden förra året släppte BrewDog ett mixpack med fyra IPAs som singelhumlats med olika humlesorter. Ni kan läsa mina recensioner här. Tyvärr blev inte paketet särskilt lyckat då två öl var i princip odrickbara. Dock så tror jag numera att det bara var Nelson Sauvin-ölet som var infekterat då Sorachi Ace verkar smaka precis så illa som jag beskrev det i inlägget. Sorachi är en humlesort som blev mycket populär under förra året och återkom i flera öl. Men jag har oerhört svårt för dess karaktär och tycker bara den förstör ölen. Även om det inte blev så lyckat den gången så tycker jag det här är en bra idé, det är framförallt mycket lärorikt för hembryggare som vill lära sig mer om olika humlesorter.

Alla fyra öl har samma maltbas, samma ABV och IBU, det enda som skiljer dem åt är humlesorten. Maltbasen är Marris Otter, Crystal och Caramalt, de humlas under koket och sedan torrhumlas de två gånger om. Enligt BrewDog själva är grundreceptet en lillebror till Hardcore IPA.

BrewDog IPA is Dead Challenger – 33 cl – 6,7%

Humlen: Challanger är en engelsk humlesort som tagits fram av Wye College i Kent, England. Den funkar som både bitter- och arom-humle och ska tydligen ha en smak och doft av marmelad, kola och citrus. Alfa: 7,6-8%

Ölet: Doften är relativt mild med en tydlig ton av smörkola, även en del citrus i bakgrunden. Även smaken är mild med en ton av smörkola, smakar lite som Werthers Original.

Den känns för mild för en IPA och humlearomen funkar inte riktigt i stilen. Men jag kan tänka mig att denna skulle funka bra i engelsk öl, iallafall den lite starkare och maltigare öl. Jag tror t.o.m. den skulle funka i en öl av barley wine kaliber.

Utseende: 4/5 — Doft: 6/10 — Smak: 6/10 — Munkänsla:  4/5

Betyg: 3,2/5

BrewDog IPA is Dead Motueka – 33 cl – 6,7%

Humlen: En ny nyazeeländsk humlesort som är en mix mellan nyazeeländska humlesorter och Saaz. Den valdes ut av ett belgiskt bryggeri och kallades tidigare Belgian Saaz eller B Saaz. Motueka används primärt som arom-humle och den doftar/smakar citrus med tropisk frukt i bakgrunden. Alfasyra: 6-8,1%

Ölet: En kraftig citrusarom slår emot mig redan ett par cm från glaset, framförallt känner jag lime men även citron. Den har även en del av den här örtiga dillaromen som man känner igen från Sorachi, men Moutekan är inte alls lika kraftig och kvalmig. Dillaromen är tydligare i smaken och jag får även en del salmiak. Citrusen är inte lika kraftig i doften som i smaken men den finns där. Den tropiska frukten ligger i bakgrunden och slår inte riktigt igenom. Den har inte särskilt hög beska och den lilla som finns försvinner snabbt.

Det här är en humlesort som inte riktigt funkar solo utan behöver en partner. Framförallt så behövs något annat som bittergiva, men man bör även balansera upp humlearomen så att inte dillen får för mycket spelrum. Det är dock min högst personliga åsikt, vissa gillar ju dillaromen. Jag har själv provat att använda Motueka i en APA (Monkarillo) och tyckte doften på humlen direkt ur påsen var för lik Sorachin så jag skippade den i torrhumlingen. Men som helhetsbild tillsamans med andra humlesorter blev smaken bra. APA tror jag för övrigt är en bra ölstil för Motueka.

Utseende: 4/5 — Doft: 6/10 — Smak: 6/10 — Munkänsla:  4/5

Betyg: 3,3/5

BrewDog IPA is Dead Galaxy – 33 cl – 6,7%

Humlen: En australiensisk humlesort som togs fram redan 1994, det är en korsning mellan en kvinnlig “tetraploid” (J78, vad nu det är) och en manlig Perle växt. Galaxy kan användas som både bitter- och arom-humle. Aromen ska tydligen vara en kombination av citrus och passionsfrukt. Alfasyra: 13,5-14,8%

Ölet: Doften är kraftig och jag behöver inte stoppa ned näsan i glaset för att känna humlearomen. Det är en mix av citrus och tropisk frukt som slår emot mig. Citronskal blandas med passionsfrukt. Jag noterar även en del nyslaget gräs och nässlor. Smaken påminner en hel del om doften, men det är svårare att särskilja de olika aromerna i smaken. Citrus och tropisk frukt finns där men allt får lika mycket utrymme och det blir då svårt att skilja smakerna åt. Det hela blir en mer rund och len upplevelse, där inget sticker ut. Jag tycker dock att den har en viss örtig ton i smaken som jag först inte noterade i doften. Beskan är precis lagom för den här stilen, kraftig och angenäm och ligger kvar i munnen tills det är dags för nästa klunk.

Den här humlesorten funkar på egen hand, den har en angenäm beska och intressant humlearom. De olika IPA-typerna och andra välhumlade ölsorter är passande ölsorter, jag tror även att t.ex. välhumlad veteöl skulle vara en bra matchning.

Utseende: 4/5 — Doft: 7/10 — Smak: 8/10 — Munkänsla:  4/5

Betyg: 3,7/5

BrewDog IPA is Dead HBC - 33 cl – 6,7%

Humlen: HBC är en amerikansk humlesort som tagits fram av The Hop Breeding Company, den går under namnet HBC 342. Den funkar som både bitter- och arom-humle och ska ha en smak och doft av citrus och vattenmelon. Alfasyra: 12-14%

Ölet: Doften på HBC är starkare än de övriga fyra, inte stickig men kraftfull. Här är det framförallt en troisk fruktighet som slår emot en följt av dess kompanjon citrus. Jag skulle inte beskriva det som vattenmelon, men en ton av melon, annanas och kiwi känner jag. Smaken är inte lika kraftig som doften, mer avrundad och mjuk, precis som med Galaxy. Men smaken är riktigt bra med en kombination av citrus och tropisk frukt. Beskan är inte så kraftig men den ligger kvar länge i gommen.

Man får tänka på att kräma på några extra gram i bittergivan då beskan var något mild. Annars tycker jag denna funkar riktigt bra som single hop, den har en intressant humlearom och troligtvis bättre beska vid större mängder. Precis som med Galaxy så borde denna funka bra i alla välhumlade ölsorter.

Utseende: 4/5 — Doft: 8/10 — Smak: 8/10 — Munkänsla: 4/5

Betyg: 3,9/5

Slutsats:

Årets mixpack var mycket bättre än förra årets. Mycket lärorikt och intressant, speciellt inför framtida bryggningar. Förrutom Challenger så var humlesorterna väldigt snarlika med citrus och tropisk frukt. Men de hade alla små skillnader. Klart bäst var HBC som det vore intressant att se på hembryggarbutikerna. Moutekan har jag ju tidigare använt och också varit tveksam till att använda i mina egna brygder, jag tror dock att den funkar så länge som den får samsas med andra humlesorter. Galaxyn har helt klart potential och den klarar sig själv, det kan nog bli en brygd inom en snar framtid som har en släng Galaxy i sig. Spanked Virgin Wheat 3 kanske…

Källor:

Wikipedia

Humlegården

Hop Products Australia

BrewDog article about IPA is Dead

Farmhouse Brewing Supply

Det här inlägget föll mellan stolarna och har egentligen varit redo för publicering i flera veckor. Men bättre sent än aldrig när man pratar om god öl

Thornbridge Raven Black IPA - %

Riktigt trevlig doft, en blandning av mörk  mustig malt och humle. Jag noterar bl.a. gräsig och fruktig humle tillsamans med lite grape. Malten bidrar med en del choklad, men inte så värst mycket rostade toner, det är en mer murrig maltighet. Smaken är liknande den är framförallt humlearomatisk med citrus och grapfruit, jag tycker även den är har en del tallbar och gräs. Sen står allt stabilt på en chokladigt maltig bas.

Den här var riktigt bra tyckte jag. Thornbridge har lyckats para ihop den mörka malten med humlearomen på en mycket bra sätt. Ölen är intressant och lättdrucken på samma gång.

Betyg: 4/5

Thornbridge Bracia – 10%

Stor överraskning när jag luktade på denna, för den luktade kraftigt som tuggumit Jenka. Jag var tvungen att sniffa flera gånger för att kolla så att jag inte fått en stroke och tappat luktsinnet helt. Men övriga runt bordet bekräftade vad jag kände. Jag funderar på om det är kastanj honungen som skapar denna doft. Smaken var annorlunda med mustig mörk malt, choklad och valnötter. En svårbedömd öl det här, jag vet inte om jag gillar det eller mest tycker att det är intressant. Det får bli ett mellanting.

Betyg: 3,6/5

Lost Dog – 11,5%

Den här har fått lite delade recensioner, vissa tycker den är för tunn och spritig och vissa tycker att det är en trevlig öl att sippa på. Jag provade den tillsammans med några bekanta och även där gick åsikterna isär. Jag håller med båda lägren, den är för tunn och spritig, men den är samtidigt trevlig att sippa på. Jag tror att den hade blivit mycket bättre med en tjockare vätska och högre restsötma för att parera spritigheten. Kanske även korrigera något träfatslagringen.  Jag vet inte om den senaste tidens besvikelser på BrewDogs öl gjort att jag sänkt mina förväntningar, men denna var i slutändan helt ok.

Betyg: 3,5/5

Black Isle Black Islay (33 cl bottle)  8,0%

Här har ni en närbild på den etikett som hänger på flaskhalsen:

Jag hittade även nedanstående text på Ratebeer:

“We are pretty sure this is a world first This is a 100% organic Scottish beer aged in 100% organic Scottish whisky casks. The base beer was our new 7.4% Black Stout and the whisky casks were provided very kindly by the excellent and innovative Bruichladdich distillery on Islay This is a one off beer, made in a very small batch, and all bottles are individually numbered. This beer will age extremely well, so don’t worry if you forget about it for a while.”

.

Stil: Imperial Stout

Kostnad: 69,00 SEK (detta var dock ett varuprov)

Tillgänglig: Från den 2:a maj och tills den tar slut.

Artikelnummer: 11638

.

Beska———-Sötma———-Syra———-Intensitet—–Kropp

Utseende: 5/5

Kolsvart vätska med ett krämigt och gräddigt ljus brunt skum.

Doft: 8/10

Söt maltig doft med en hel del whisky, rök och trä.

Smak: 8/10

Mörkt maltig med en hel del restsötma. Även rökig whisky och trä tillsamans med vanilj

Munkänsla: 4/5

Hyfsat len munkänsla. Kroppen är inte så fyllig som jag trott, den ligger runt medelfyllig och nosar uppåt, jag hade gärna haft en lite tjockare kropp på denna.

Kommentar:

Jag har inte provat originalet men jag tycker de har lyckats med ekfatslagringen. Den kanske har lite för mycket whisky i sig, men med tanke på några nyligen testade ekfatslagrade varianter så tycker jag denna är riktigt bra. Det gäller att hitta en bra balans mellan ölets maltighet och whiskyns smaker och här lyckas de nästan helt. Resultatet blir dock mycket bra och gillar men den här typen av öl så kommer man inte bli besviken. Klart mycket bättre än t.ex. Lost Dog från BrewDog som släpptes i början av maj (dessutom till halva priset).

Total: 4/5

Förra måndagen så var jag och två polare på Bishops Arms i Örebro för att värma upp inför premiären mellan ÖSK och Åtvidaberg. Där provade vi bland annat Evil Twins Yin och Yang som BA tar 145 kr flaskan för. Det är en Imperial Stout och en Double IPA som det är meningen att man ska blanda. Jag provade dessa var för sig samt som en blandning. Båda ölen har brygts hos BrewDog. Nedan har ni mina kommentarer:

Evil Twin Yin – 10% (Imperial Stout)

Doften var fruktig med kaffe, mörk malt och choklad. Smaken påminde en hel del om doften men var även lätt rökig vilket jag inte väntat mig. Bra Imperial Stout men det är något speciellt med den som jag inte kan sätta fingret på. Är det fruktigheten som jag har svårt att greppa kanske? Nåja vi kör vidare.

Betyg: 3,8/5

Evil Twin Yang -10% (DIPA:n)

Den doftade sött och maltigt vinöst med en humlearom av tallbar och kåda. Även smaken söt och maltigt vinös med karamell kåda och tallbar. En väldigt maltig DIPA som drar åt en amerikansk barley wine. Men oavsett hur man klacificerar den så var den en väldigt bra öl och jag njöt av varje klunk. Bryggaren själv var dock inte lika övertygad och sågade sitt öl på ett humoristiskt sätt på sin Facebook-sida.

Betyg: 4,2/5

Nu var det dags att blanda ölen med varandra. Jag började med en vanlig 50/50 blandning, men använde bara en del av den öl jag hade kvar.

Evil Twin Yin-Yang - 10% (50/50-blandning)

Det här blev en väldigt intressant kombination. Den söta maltigheten parades väldigt bra med choklad och kaffe-aromerna. Kombinationen var klart bättre än Yin men aningen sämre än Yang. Det slutade faktiskt med att jag blandade resterande öl för att det blev en större mängd god öl än att dricka dem solo. En mycekt lyckad blandning som jag rekomenderar att man provar om man får chansen. Dock så kanske 145 kr/flaskan är lite väl dyrt för de flesta så passa på om ni får ett bra pris.

Betyg: 4,1/5

Inlägget började ju med fotboll och ni undrar kanske hur det gick i matchen? ÖSK såg ut som ett juniorlag och respektive försvar läckte som soll. Så det slutade med 3-4 förlust för ÖSK. Lite kul att få se så många mål på en match dock, tror inte jag sett det live sen Kubas glansdagar.

Den 1:a mars släppte BrewDog ett mixpack på Systembolaget. Det gjorde de även förra året då i form av IPA is Dead. Den bestod av fyra öl som vardera humlats med enbart en humlesort, utöver humlen var det samma recept i samtliga öl. Humlesorterna var Nelson Sauvin, Brambling Cross, Citra och Sorachi Ace. Personligen gillade jag Citra och Brambling Cross, men både Nelson och Sorachi var i princip odrickbara. Nelson var nog infekterad och jag trodde att Sorachin var det också men när jag nu provat den humlesorten ett par gånger så inser jag att den ska smaka så. Jag tyckte den smakade kräftspad, smält plast och gummi för övrigt. Men detta mixpack har inte samma inriktning som single hop serien från förra året, nu är det fyra olika öl där det verkar vara två humledrivna öl och två kryddade öl. Jag beskriver ölen närmare i varje recension.

5 AM Saint - 5%

Den här drack jag på fat på Allt om Öl-festivalen förra året och tyckte den var rätt så bra (3,4/5). Den gången fick jag ölen beskriven som att det ingick 5 olika sorters malt och humle i bryggningen av denna öl. Men när jag kollar på BrewDogs hemsida så är det 5 sorters malt och 6 sorters humle: Marris Otter, Caramalt, Münich malt, Crystal and Dark Crystal.  5 olika sorters humle: Nelson Sauvin, Amarillo Torrhumling: Simcoe, Cascade Centennial Ahtanum och Nelson Sauvin.

Jag känner direkt när jag häller upp den att den har en trevlig doft. Fruktigt humlig och fräsch. Smaken är lite mer balanserad med en söt maltig smak och relativt tjock kropp för stilen. Den är samtidigt inte lika fräsch som doften. Jag tycker också att jag känner igen BrewDogs hussmak som jag misstänker kommer från jästen. En lättdrucken öl som man kan ta ett par av.

Betyg: 3,3/5

Dogma - 7,8%

Den här har bryggts med guarana, vallmofrön från Kalifornien, ljunghonung från Skottland och “kola nuts”. Det sistnämnda har jag svenskt namn för, men det är en frukt som bl.a. innehåller koffein och används som ingrediens vid tillverkning av vissa cola sorter. Den tuggas tydligen också av befolkningen i västra Afrika.

När jag beskrev den här ölen för min sambo så tyckte hon den lät bögig. Nåja det är ju schlagerfestival ikväll så då kan man väll få vara lite bögig, eller hur? Doften är kryddig, men även ganska kemikalisk, jag tycker mig ana en del nagellack i bakgrunden. Smaken är betydligt bättre och jag känner inte av den där kemiska tonen som jag anade i doften (den försvann för övrigt efter ett tag). Nej smaken är sött maltig med en del kryddor, jag tycker mig ana ljunghonung. Men de andra smakerna kan jag inte riktigt placera, det blir mest bara en obeskrivbar kryddighet.

Betyg: 2,8/5

Chaos Theory – 7,1%

Det här ska tydligen vara en IPA med Nelson Sauvin humle. En väldigt kort och lite tråkig beskrivning för att vara en BrewDog öl.

Jag trodde att jag skulle mötas direkt av en frisk humledoft när jag öppnade den här, men t.o.m. när jag sticker ner näsan så känner jag inget speciellt. Jag tycker den doftar lite unket och med en uns av fruktighet. Smaken är även den ganska intetsägande, beskan är relativt låg för en IPA och humlearomen är väldigt mild för stilen. Är det här en brittisk IPA kanske? ABV:n indikerar inte detta, men skulle man ändra förväntningarna till en brittisk IPA så skulle jag säga att den är drickbar. Men vill man ha sig en humlekick så finns det mycket bättre alternativ.

Betyg: 2,5/5

Alice Porter -6,2%

Den här beskrivs som en vanilj-porter där folk från North Bar i Leeds varit med och bryggt. North Bar har jag inte hört talas om tidigare men när man tittar på deras hemsida så får man intrycket av att de uppskattar god öl.

Den är inte helt kolsvart utan har en viss rödaktig nyans när man håller upp den mot ljuset. Doften är mild och chokladig. Smaken är aningen syrlig men domineras av choklad och mörk malt. Även en mjuk rostad ton, som jag relaterar till choklad malt. Jag tycker också att den har en ton av gröna äpplen, men jag noterade ingen vanilj. Den ger ingen hallelulja upplevelse, men jag tycker den funkar att dricka, en helt ok porter.

Betyg: 3,1/5

Då var det dags för mer julöl.

BrewDog Winter Porter – 6,2%

En lite udda porter med en stark doft och smak av rödvin. Det finns även en del kryddor där men rödvinet är dominerande. Den känns även starkare än 6,2%, mer värme från alkholen än väntat. Nej den här funkade inte för mig.

Total: 2,5/5

Great Divide Hibernation - 8,7%

Det här har varit en av mina absoluta favoritöl under julen sen jag drack den för första gången. Den är faktiskt en av mina favoriter under resten av året om jag klarar av att spara flaskor… vilket jag aldrig lyckas med. Årets version upplever jag som lite annorlunda mot tidigare år. Framförallt så finns det en chokladig ton som jag inte kan minnas från förra året. Den känns heller inte riktigt lika balanserad i maltsmakerna, lite spretigare än normalt. Men utöver de så känns den igen, massivt maltig med mycket sötma och värmande alkohol. Riktigt bra öl som jag ska försöka köpa några extra flaskor av under mellandagarna. Det blir samma betyg som förra året, ärligt talat borde den nog fått 4,2/5 då. Jag hoppas inte jag fått folk att köpa den nu bara :/

Total: 4/5

Shipyard Longfellow Winter Ale - 5,8%

En torr och maltig ale med en del rostade toner och karamell. Helt ok och klart drickbar men den sticker inte ut på något speciellt sätt. I slutändan känns den lite intentsägande, kanske skulle funka bättre som en matöl.

Total: 2,9/5